Skarven på tillbakagång i Uppland
Efter att ha förökats i en rasande takt så är skarvens reproduktion på väg tillbaka i Uppland. Populationen ser ut att ha nått sin topp.
På ön Länsman utanför Forsmark finns en stor skarvkoloni. Närheten till kärnkraftsverkets konstgjorda biotestsjö, som är varm och näringsrik, har skapat gynnsamma förhållanden för fåglarna. Men trots det lyckas fåglarna inte att föröka sig.
- Utanför Forsmark har det inte blivit några ungar sedan 2001. Då åt ett trettiotal havsörnarna upp alla årsungar och har sedan fortsatt att göra det år efter år, säger Alf Sevastik.
Havsörnarna är dock inte enda anledningen till skarvens tillbakagång.
- Det kan också vara sjukdomar eller andra förändringar som man inte känner till. Det är inte normalt att en population ökar så vansinnigt fort.
I början av 2000-talet fanns det enligt Alf Sevastik runt 700 häckande par utanför Harg. Sedan dess har kolonin minskat och i år han har räknat till ungefär 200 par.
Frågan om skarvarnas utbredning rör inte bara Sverige. De fåglar som växer upp här flyger ner till kontinenten under vintern och ställer till med problem även där.
- Nu är det väldigt intressanta diskussioner inom EU om en europeisk förvaltningsplan gällande skarven. Om den är problem i Sverige är det ingenting mot nere på kontinenten, där är den hatad, säger Sven-Gunnar Lunneryd, säl- och skarvexpert på Fiskeriverket.
Han menar att ekosystemet vid de kustnära vattnen är på väg att krascha tack vare både skarvens och människans stora aptit på fisk. Trots det är läget i dag ännu inte krisartat, men enligt Sven-Gunnar Lunneryd måste något göras för att ytterligare minska bestånden, och det snart.
- Det är inte så enkelt som att säga att vi ska skjuta skarv, det finns inte en möjlighet att jaga ner bestånden. Vi måste hindra utbredningen av skarv genom att slå ut kolonier och hitta ett etiska sätt att göra det på, som att hindra häckningen med ljud eller störa på något annat sätt.
FAKTA
Storskarv
Mellanskarven är den ras som häckar i Sverige, medan den nordatlantiska rasen av storskarv bara besöker Sverige på vintrarna. Samlingsnamnet för båda raserna är storskarv.
Skarven häckar i kolonier som bestå av flera tusen par.
Den är generalist och äter den fisk det finns mest av. Den kan äta nära ett halvt kilo fisk om dagen.
Trots att skarven är en sjöfågel har den inte vattentät fjäderdräkt utan måste lufttorka vingarna efter ett dyk.
Källa: Svenska Jägareförbundet
Storskarv
Mellanskarven är den ras som häckar i Sverige, medan den nordatlantiska rasen av storskarv bara besöker Sverige på vintrarna. Samlingsnamnet för båda raserna är storskarv.
Skarven häckar i kolonier som bestå av flera tusen par.
Den är generalist och äter den fisk det finns mest av. Den kan äta nära ett halvt kilo fisk om dagen.
Trots att skarven är en sjöfågel har den inte vattentät fjäderdräkt utan måste lufttorka vingarna efter ett dyk.
Källa: Svenska Jägareförbundet
Så jobbar vi med nyheter