Fler fängelsestraff och färre villkorliga domar. Det är en följd av att strafflindringen för 18-20-åringar slopats vid grov brottslighet. Detta kommer att förvärra en redan ansträngd situation vid fängelserna.
I oktober 2022 var 5 126 personer intagna på landets anstalter vilket innebär en beläggningsgrad på 113 procent. För att lösa situationen har 904 beredskaps– och tillfälliga platser skapats vilket fått ner beläggningsgraden till 94 procent.
Även på häktet i Uppsala är läget pressat. Enligt Uppsalahäktets chef Pernilla Vikström har det varit i stort sett fullbelagt de senaste fyra åren.
– Idag är 53 av de 57 platserna upptagna. Att vi har fyra lediga platser är ovanligt men de kommer att bli belagda under veckan, säger hon.
För att lösa situationen tvingas Uppsalahäktet transportera intagna dit det finns lediga platser runt om i regionen och ibland får internerna dela rum.
Platsbristen vid fängelserna beror bland annat på ökande befolkning, flera uppklarade brott genom avkrypterade chattar samt mer resurser till rättsväsendet vilket lett till fler domar. Hårdare straff för våldsbrott, sexualbrott och narkotikabrott är andra förklaringar.
Idag finns cirka 6 700 platser vid landets häkten och fängelser. Utbyggnad pågår och år 2030 ska platsantalet vara drygt 10 000. Den nya regeringens planer på skärpt kriminalpolitik och bland annat dubbla straff för gängkriminella lär öka platsbehovet ytterligare.