Skarp kritik mot psykvården
Länsstyrelsen riktar allvarlig kritik mot Uppsala kommun för att 13 psykiskt funktionshindrade sedan åratal vistas på vårdhem utan att ges rehabilitering. Ett fall gäller en man som bott på ett gästhem i 25 år.
Enligt länsstyrelsen bör vistelsetiden vid hvb-hem inte överskrida tre år. Den tiden anses tillräcklig för rehabilitering och utslussning till eget boende i form av exempelvis en gruppbostad.
Bortglömda människor
Av de 306 personer som omfattas av undersökningen hade treårsgränsen överskridits i 49 procent av fallen.
Länsstyrelsen har sedan gått vidare och granskat de individuella ärendena. 13 av dem gäller äldre psykiskt funktionshindrade som ligger under äldrenämndens ansvar i Uppsala kommun.
I samtliga 13 ärenden har länsstyrelsen beslutat att rikta "allvarlig kritik" mot kommunen. Av granskningen framgår att det rör sig om en grupp människor som kommunen mer eller mindre glömt bort.
Planering och beslut saknas
* En man född på 1930-talet har bott 25 år på ett vårdhem i Uppsala. Kommunen har varit ansvarig för placeringen åtminstone sedan 1995. Enligt länsstyrelsen är det "anmärkningsvärt" att han kunnat vistas där så länge utan att kommunen utrett mannens behov av stöd eller planerat för framtida insatser.
Länsstyrelsen har ställt frågor kring mannens ärende men fått till svar av kommunen att dokumentation helt saknas.
"Varken beslut, individuell planering eller uppföljning av dessa har kunnat redovisas", skriver länsstyrelsen och konstaterar att mannens lagstadgade rättigheter åsidosatts.
* En kvinna har bott på ett vårdhem i åtta år. Redan 1996 beviljades hon en bostad med särskild service, det vill säga ett boende med eget kontrakt samt tillgång till personal, men beslutet har aldrig verkställts.
Under de åtta åren har kommunen gjort fyra uppföljningar. Två av dem bestod av att kommunen talade med vårdhemmets personal per telefon.
* En kvinna har varit placerad på ett vårdhem i 14 år. Under de åren har kommunen gjort två uppföljningar. Länsstyrelsen har bett att få veta vilket beslut som ligger till grund för placeringen. Enligt kommunen finns inget sådant beslut.
Befogad kritik
— Inte i något av de fall vi granskat har kommunen utrett personernas behov av rehabilitering, uppger Anders Forslund, socialkonsulent vid länsstyrelsen.
— Det rör sig om en av de svagaste grupperna i samhället. I och med att de inte fått hjälp att leva på ett mer självständigt sätt har de gått miste om rättigheter de har enligt lagen.
Tommy Winberg, chef för äldrekontoret vid Uppsala kommun, tycker att kritiken är befogad.
— Vi kommer nu att granska varje enskilt ärende och se vilka behov som finns. Det kan bli frågan om att flytta en del av de här personerna till exempelvis en gruppbostad.
Mycket att reda ut
Tommy Winberg tror inte att de aktuella personerna farit illa av att ha blivit kvar på institutionerna.
— Det behöver inte ha påverkat deras vardagsupplevelser negativt.
UNT: Vad beror det på att de blivit kvar så länge på hvb-hemmen utan att kommunen gjort något?
— Jag vet inte varför kommundelarna i den gamla organisationen inte gjorde något. I den nya organisationen har vi haft mycket annat att reda ut men vi ska nu ta itu med saken.
Hög lönsamhet
Samtliga exempel som redovisas i artikeln gäller boende vid Gunillagårdens gästhem i Uppsala. I fjol fick Gunillagården 5,3 miljoner kronor i ersättning av Uppsala kommun.
Verksamheten är mycket lönsam. Fjolårets vinst efter skatt uppgick till 1,7 miljoner kronor och räntabiliteten, det vill säga lönsamheten, var 22 procent.
Enligt företagets ägare, en privatperson i Uppsala, ingår intäkter från en industrifastighet på en halv miljon kronor i fjolårets vinst.
Under de senaste åren har ägaren ackumulerat en vinst på cirka åtta miljoner kronor i det bolag som driver Gunillagården.
Så jobbar vi med nyheter