— Så har det sett ut i flera år. Uppsala har de största problemen i länet. Jag kan inte förstå vari trögheten består. I mindre kommuner fungerar det bättre, säger Anna-Britta Hedström, socialkonsulent vid länsstyrelsen.
Hon anser inte att det är acceptabelt att personer som beviljats särskilt boende får vänta i många månader, vissa har väntat upp till sju år för att få ett boende som passar just deras speciella behov.
— Egentligen ska beslutet verkställas omedelbart. Ibland kan man acceptera en viss fördröjning på grund av handläggningen, men inte längre än tre månader. Med tanke på vilka personer det är som ska ha insatsen är det särskilt viktigt att den verkställs, säger Anna-Britta Hedström.
De som fått ja till särskilt boende har inte rätt att överklaga beslutet. Det innebär att personer beviljas hjälp som de inte får. De som däremot fått ett nej, överklagat till högre instans och fått rätt där får sitt boende snabbare. Domen tvingar kommunen att agera.
— En orimlig situation, anser Anna-Britta Hedström.
Nämnden för vuxna med funktionshinder har 50 personer i kö. Ordförande Randi Graungaard (v) kan inte säga när nämnden kan uppfylla länsstyrelsens krav.
— Ärligt talat vet jag inte. Det är många faktorer som måste stämma. Bland annat måste vi kunna matcha behoven mot de boenden vi har. Vi räknar i alla fall med att kunna få tillgång till ett 30-tal lägenheter för funktionshindrade i år, säger hon.
UNT: Tycker du att en väntetid på tre månader är acceptabelt?
— Det måste vi försöka sträva mot. Jag förstår att det är tungt, speciellt för de anhöriga.
Anledningen till att köerna växt sig så långa anser Randi Graungaard är kommunens nya organisation. Det har varit svårt att få en samlad bild av behoven.
— Dessutom har vi haft problem med fastighetskontoret som ska tillhandahålla boendena. Rollerna har varit oklara, men vi har rett ut det nu, säger hon.
Jonny Husén (s), ordförande i äldrenämnden, anser att länsstyrelsens krav på max tre månaders väntetid är rimligt.
— Men vi kan inte uppnå det för alla förrän tidigast under 2007. Vi måste göra vårt bästa, säger han.
Att 148 personer inte fått sitt boende beror på att omstruktureringen av äldrevården har blivit försenad.
Randi Graungaard påpekar att de som saknar boende i dag inte helt står utan hjälp.
— Vi ger stora personliga insatser och det finns gruppbostäder på landet med lediga platser. Men dit vill ingen flytta. Dels på grund av att de ligger långt bort, dels på grund av att medelåldern är hög, ofta uppåt 60 år.
FAKTA - LSS och Sol
Bestämmelser om kommunernas skyldigheter när det gäller boendeform och bostäder regleras i socialtjänstlagen, sol från 2001, och i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS från 1993.
En kartläggningg som Socialstyrelsen presenterade i slutet av förra året visar att antalet beslut och domar som inte verkställts enligt Sol och LSS ökade med 25 procent till drygt 5500 under 2004. Det skiljer sig dock mycket mellan kommunerna. Vissa klarar verkställigheten bra. Andra har som Uppsala långa köer.
Källa: Socialstyrelsen
Läs mer i UNT: Hon gav upp och startade om i Nora