Skånsk vinter väntar Uppland
Mer nederbörd totalt sett men något torrare somrar. Vissa arter bland djur och växter har gynnats medan andra missgynnats. Det är bilden av Uppland om 50 år om medeltemperaturen fortsätter att öka.
Foto: Rolf Hamilton/Arkiv
Enligt de klimatmodeller SMHI:s forskningsavdelning Rossby Centre tagit fram stiger medeltemperaturen någon grad. Det blir mer nederbörd under vintrarna men det mesta troligen i form av regn. Somrarna blir något torrare, men sett över ett helt år blir det mer nederbörd än nu.
- Men klimatförändringarna kommer inte att ha någon avgörande inverkan på vattennivåerna vid Upplandskusten, säger Lars Rudmark, statsgeolog vid Sveriges geologiska undersökning, SGU.
Landhöjning vinner
Landhöjningen vid kusten är i genomsnitt fem millimeter om året. På 50 år blir det alltså 25 centimeter.
- Jag har svårt att tänka mig att vattennivån i Östersjön stiger så mycket att den överträffar landhöjningen, säger Lars Rudmark.
- Man ska komma ihåg att vattenståndet normalt kan variera upp till en till en och en halv meter vid kusten. Det är mycket mer än vad som kan väntas till följd av klimatförändringen.
Bo Thunholm, även han statsgeolog vid SGU, tror inte på några stora förändringar när det gäller grundvattennivåerna.
- Men med större nederbörd under vinterhalvåret stiger även grundvattennivåerna. Det kan exempelvis innebära en något större översvämningsrisk för låglänt placerade brunnar. De kan bli förorenade av ytligt vatten som rinner in.
Under de torra somrarna däremot kan grunda brunnar komma att sina.
Tappa Mälaren på vatten
Bo Thunholm sitter även med i Klimat- och sårbarhetsutredningen som nu i november lämnade sitt första delbetänkande.
Utredarna föreslår bland annat att Mälaren ska kunna tappas på större mängder vatten än nu vid bland annat Slussen i Stockholm.
- Men det föreslår vi inte på grund av klimatförändringar, utan för att samhället, och då speciellt Stockholms innerstad, är så mycket mer komplext och därmed sårbarare än tidigare. Då måste det finnas beredskap för tillfälliga dramatiska förändringar i väderleken som vi även haft tidigare, säger Tom Hedlund, huvudsekreterare i Klimat- och sårbarhetsutredningen.
Några översvämningsproblem liknande dem som väntas vid Vänern kommer inte Mälardalen att drabbas av på grund av klimatet, enligt utredarna.
- Inte heller Dalälvsområdet väntas bli drabbat av översvämningar. Även om nederbördsmängderna blir större under vintrarna påverkas inte vårfloden så mycket eftersom mer nederbörd kommer i form av regn, säger Tom Hedlund.
Mycket kan hända
Om inte vattenståndet stiger kan vi märka förändringar på något annat sätt? Ser vi nya blommor och insekter och hör andra fåglar om vi går ut en vårmorgon om 50 år?
- Utan tvivel kan det bli stora förändringar i artsammansättning inom olika ekosystem. Mycket kan hända på 50 år, men vad som händer är oerhört svårt att förutsäga, säger Ulf Gärdenfors, professor i naturvårdsbiologi vid SLU:s artdatabank i Uppsala.
- Men om vi antar att det blir varmare så är det i alla fall inte så enkelt att ett helt ekosystem flyttar längre norrut. En del arter inom ekosystemet gynnas, andra missgynnas. Och av det uppstår kaskadeffekter så att andra arter i sin tur påverkas.
Han vågar inte ge sig in på några kvalificerade konkreta gissningar.
- Men det är rimligt att tro vissa ädellövträd som lind, alm, ek och ask kommer att klara sig längre norrut, säger Ulf Gärdenfors.
Så jobbar vi med nyheter