Varje år skadar sig tusentals med människor på sina jobb i Sverige. Alla har de rätt att ansöka om ersättning från Försäkringskassan för sin försämrade hälsa, men långt i från alla får sin ansökan beviljad och det finns en bred kritik att den nuvarande arbetsskadelagen är godtycklig.
Under fredagen samlades bland andra Björn von Sydow, riksdagsledamot för Socialdemokraterna, och professorer från olika universitet i Uppsala för att diskutera hur arbetsskadelagen kan förbättras och bli mer rättvis.
En av de som talade under seminariet var Kjell Torén, professor i Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet, som tillsammans med flera andra genomfört en stor studie som kartlagt vilka personer som beviljas arbetsskadeersättning.
– Resultatet visar att det finns en tydlig könsdiskriminering där män beviljas ersättning klart oftare än kvinnor. Vi har även kunnat se att personer som inte är födda i Norden har svårare att få ersättning beviljat. Jag blir lite förskräckt faktiskt över den särbehandling som finns, säger han.
Kjell Torén tror att skillnaderna delvis beror på att det har forskats mer kring de skador som förekommer inom mansdominerade yrken.
– Man har exempelvis länge vetat att vibrationer från borrning är skadligt, men konsekvenserna av den typen av lyft som undersköterskor gör i vården finns det lite forskning om, säger han.
Seminariet, som hölls på Clarion hotell Gillet, avslutades med en paneldebatt där deltagarna resonerade kring vilka alternativ som finns för att förbättra lagstiftningen.
– Man landade väl i att det skulle vara bra med något liknande den danska modellen där man har en lista med godkända typer av skador som man kan utgå ifrån när man beviljar ersättning, säger Eva Vingård, professor vid Institutionen för medicinska vetenskaper och arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet, som ledde debatten.
Hon menar likt Kjell Torén att det har varit ett problem med ojämn forskning mellan mansdominerade respektive kvinnodominerade yrkesskador. Men att det har blivit bättre.
– Vi har haft och har fortfarande en väldigt segregerad arbetsmarknad och traditionellt sett är det industrimodellerna som är mest undersökta som är manliga. Men nu för tiden tror jag att alla alltid försöker ha en genusaspekt i sin forskning.