Ska vi tro på Karlsson?

Försvarsutskottets ordförande Anders Karlsson (S) lovar att FRA-lagen, som antogs av riksdagen i onsdags, kommer att rivas upp efter ett eventuellt maktskifte nästa höst. Det är samme Anders Karlsson som i Svenska Dagbladet i onsdags vägrade svara på fem faktafrågor om lagen med motivet att han inte hade läst på (se min signerade kommentar i går).
Svenskans enkät gjordes i måndags. Två dagar senare var Karlsson alltså tillräckligt påläst för att yrka avslag på hela lagförslaget och lova att allt ska göras om bara det blir en ny riksdagsmajoritet. Trovärdigt? Tja, det handlar förstås i första hand om att Socialdemokraterna just nu befinner sig i opposition. Då ska man rösta nej till regeringens förslag, oavsett vad man själv haft att säga i samma ämne några år tidigare.

Det är här det verkliga trovärdighetsproblemet (S) ligger. Fram till 2006 var regeringen socialdemokratisk. Då utfördes hela det förberedelsearbete som låg till grund för den proposition som lades fram av den borgerliga regeringen 2008. Propositionen hade inte varit bättre om den lagts fram av en socialdemokratisk regering - allt talar för att den i själva verket hade varit nästan likadan och mötts av samma kritik som den som förra våren mötte Alliansregeringens förslag.
När regeringen sedan backade och på hösten lovade en ny proposition - den som just antagits av riksdagen - gick man enligt många samstämmiga bedömare med olika politiska sympatier kritikerna långt till mötes. Och det är alltjämt så att Socialdemokraterna kan tänka sig att ge fler myndigheter än vad regeringen avsett möjlighet att ge uppdrag om signalspaning. Rivs lagen upp så kan alltså slutresultatet rent av bli att en ny lag (i så fall den tredje på ganska kort tid) i vissa avseenden ger sämre integritetsskydd än den som just antagits.
Retoriken (S) inger inte förtroende. Man uttrycker sig som om man instämmer med dem som anser att ingen signalspaning alls bör tillåtas - samtidigt som man i verkligheten är ense med regeringen om att Sverige faktiskt har ett legitimt underrättelsebehov. Det är det underrättelsebehovet som måste analyseras på djupet och vägas mot lika legitima integritetskrav - något som hittills inte skett vare sig under S-regeringen eller under Alliansen.
"Blir det regeringsskifte nästa höst kommer inte S att börja rota i det här eländet. Det sätter jag huvudet i pant på", skrev Widar Andersson i Folkbladet (ob s) i går. Men den som vill kan ju tro på Karlsson.