Familjen, en 28-årig man och 26-årig kvinna från Afghanistan, kom till Sverige tillsammans med sin 5-årige son i september i fjol. De hamnade på en flyktingförläggning i Hedemora och sökte asyl den 3:e september. Paret är ogifta och träffades i Iran varifrån de flydde. De berättar att kvinnan är bortlovad till en kusin, och befarar därför vedergällning från familjen om de tvingas återvända till Afghanistan.
– Och om vi skickas till Iran är vi papperslösa, och kommer att hamna i Afghanistan direkt. Där tror jag inte vi kommer att överleva, säger mannen.
I december fick de besked från Migrationsverket om att deras ansökan avslagits, och kom då överens med sitt juridiska ombud om att lämna in en överklagan. Men i februari fick de reda på att Migrationsverket aldrig fått in någon överklagan. Ärendet har därmed vunnit laga kraft, och familjen ska utvisas. De lever nu gömda i en källare i Uppsala, livrädda för att polisen ska hitta dem. I slutet av juni födde paret dessutom en son.
De har under processen företrätts av flertalet ombud, och den ytterst ansvarige erkänner att fel har begåtts.
– I februari i år fick jag reda på att överklagan inte kommit in till Migrationsverket. Vad som hänt vet jag faktiskt inte. Vid den tidpunkten fanns flera jurister på byrån, och jag hade egentligen inte hand om överklagan i formell mening, säger juristen Tore Ludwigs på advokatfirman Gösta Stenhorn, som företrätt familjen i intervjun med Migrationsverket.
Han menar att ansvaret faller på hela byrån, och kan inte ge någon förklaring till vad som har gått snett.
Hur känns det som ytterst ansvarig?
– Vad ska man säga? Beklagligt är inte tillräckligt. Det är för jävligt rent ut sagt. Det saknas ord för att uttrycka det egentligen, säger han.
Han ansökte tillsammans med familjen om så kallat verkställighetshinder hos Migrationsverket för att få dem att ändra sitt beslut, men även detta fick avslag. Föga förvånande, menar Migrationsverket.
– Vid en överklagan utreds fallet på nytt av Migrationsdomstolen. Att få igenom ett verkställighetshinder är mycket svårare. Just därför är det så allvarligt, säger Åsa Ströhm, verksjurist på Migrationsverket och ansvarig för de offentliga biträdena.
Enligt henne är inte en advokatmiss skäl nog att bevilja en ny prövning. Har beslutet vunnit laga kraft finns bara möjligheten att ansöka om verkställighetshinder. Annars kan man begära ny överklagandetid hos Kammarrätten, men detta beviljas enligt Åsa Ströhm sällan.
Hon menar att andra tidigare har drabbats på liknande sätt. Om Migrationsverket får reda på att ett ombud misskött sig ber de om en förklaring och undersöker om åtgärder har vidtagits för att förhindra att misstagen upprepas. Detta fall känner hon dock inte till och tror inte att Migrationsverket har fått kännedom om det. När UNT upplyser henne om omständigheterna säger hon att fallet ska undersökas.
Men det är ingen hjälp för den här familjen?
– Nej, men det kanske hjälper någon annan. Vi kan också göra en anmälan till Advokatsamfundet som är de som kan använda sig av disciplinära åtgärder.
Familjen lever sedan april utan ersättning från Migrationsverket, och klarar sig på hjälp från privatpersoner. Större delen av dagarna spenderas nere i källaren. En öppning kan dock finnas kvar. Familjen har fått hjälp av Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, som sökt asyl för den 1,5 månader gamla bebisen. UNT har utan framgång försökt att nå ansvarig jurist på byrån.