Ska rasistiska organisationer som NMR förbjudas?

I höstas förbjöd Finland nazistorganisationen NMR. Ska Sverige införa liknande lagstiftning? Det var huvudfrågan vid måndagens debatt i universitetsaulan i Uppsala.

I panelen satt fr v Evin Ismail, ledarskribent på Arbetarbladet, Peter Nobel, fd generalsekreterare vid Svenska Röda Korset, Helene Lööv, historiker, Maureen Hoppers vid Integration & mångfald, Axfoundation, Mohamad Hassan (L), kommunalråd, Ingrid Helmius, universitetslektor i offentlig rätt.

I panelen satt fr v Evin Ismail, ledarskribent på Arbetarbladet, Peter Nobel, fd generalsekreterare vid Svenska Röda Korset, Helene Lööv, historiker, Maureen Hoppers vid Integration & mångfald, Axfoundation, Mohamad Hassan (L), kommunalråd, Ingrid Helmius, universitetslektor i offentlig rätt.

Foto: Staffan Wolters

Uppsala2018-11-12 21:47

Under Almedalsveckan i Visby i somras fick rasistiska NMR, Nordiska motståndsrörelsen, stor uppmärksamhet genom sin närvaro och sitt aggressiva framträdande.

”Varför tillåts rasistiska organisationer?” löd temat för måndagskvällens diskussion i arrangemang av UNT och Forum för Afrikastudier.

Ingrid Helmius, universitetslektor i offentlig rätt, berättade att Finland i september förbjöd NMR med stöd av sin föreningslagstiftning. Enligt henne finns inga juridiska hinder, exempelvis i grundlagen, som skulle kunna stoppa Sverige från att anta en lag mot rasistiska organisationer.

Det är dessutom så att Sverige har skrivit under FN:s rasdiskrimineringskonvention och därmed förbundit sig att ogiltigförklara föreningar som främjar rasism. Dock har Sverige alltså inte uppfyllt sitt åtagande i konventionen.

– Jag förstår inte hur Sverige kan strunta i det man undertecknat i konventionen, sa Peter Nobel, tidigare generalsekreterare i Svenska Röda Korset.

– NMR tillåts demonstrera på första maj i den ena staden efter den andra runt om i Sverige. Det skrämmer många och vi har ett ansvar mot människor som blir rädda eller är svaga, framhöll Peter Nobel, som förordade ett förbud mot rasistiska sammanslutningar.

Men Mohamad Hassan (L), kommunalråd i Uppsala, argumenterade emot.

– Som politiker vill man ha lagstiftning som håller över tid. Förbjuder man något tror vi att vi lagt det bakom oss. Det är bättre att motarbeta rasistiska värderingar, till exempel genom att påverka barn i skolan.

Mohamad Hassan framhöll att det kan bli svårt att avgöra vilka föreningar som skulle omfattas av en lag mot rasistiska sammanslutningar.

– När jag varit på fotbollsmatcher har jag hört hårresande uttryck för rasism från hejarklackar. Skulle en sådan hejarklack förbjudas i lag? I Tyskland har man haft en förbudslag i många år. Följden är att organisationerna bara byter namn för att därefter återuppstå.

Mohamad Hassan lyfte fram den islamistiska extremrörelsen IS och dess grogrund. Han menade att IS kunnat växa fram så snabbt för att det finns rasistiska strömningar, exempelvis mot judar, i samhället där organisationen verkar, vilket möjliggjort dess spridning.

– Det är svårt att förbjuda åsikter. Vi behöver istället diskutera mer vad som gör att rasism och nazism är på frammarsch, sa Mohamad Hassan.

Ingrid Helmius påpekade att främlingsfientlighet inte försvinner genom en lag mot rsistiska organisationer men tyckte ändå att mycket talar för en sådan lagstiftning.

– Effektiviteten i ett förbud skulle bestå bland annat av att man gör det svårare att rekrytera nya medlemmar till rasistiska organisationer och det blir enklare att hindra dem att demonstrera.

Här kan du se panelsamtalet 
Här kan du se panelsamtalet del 2

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om