Enligt Emma Ivarsson är det ett dagligt pussel att få ihop bemanningen. De är för få från början, och sedan behöver de med kort varsel ta extra pass för att få ihop det. Hon och flera kollegor har ständigt över 200 komptimmar, men kan sällan ta ut dem i tid, uppger hon.
Vårdförbundet har varslat om en övertidsblockad från 25 april om inte arbetsgivarna och fackförbundet kommer överens. Ett stort problem som diskuteras är den stora mängden övertid som sjuksköterskor med flera tvingas arbeta.
Emma Ivarsson är specialistsjuksköterska inom anestesi och intensivvård på Akademiska sjukhuset, och även förtroendevald för Vårdförbundet på intensivvårdsavdelningen för nyfödda.
– Situationen är extremt pressad och det är jättehög belastning på oss, säger hon.
Under den senaste en och en halv månaden ska någon ha behövt jobba dubbla pass, alltså ungefär 15 timmar i sträck, nästan varje dag på hennes avdelning.
– Hela verksamheten bygger på att vi jobbar övertid, så har det varit i flera år. Vi jobbar hela tiden med sjuka barn och det är farligt att ständigt jobba under sådan extrem stress eftersom det ökar risken för att vi gör misstag.
Själv jobbar hon heltid, men enligt en ny rapport från Vårdförbundet arbetar ungefär var tredje sjuksköterska deltid för att inte slita ut sig.
– Man går ner i tid för att man inte orkar, men dit har jag inte kommit än, säger Emma Ivarsson.
Tror du att du kommer att nå den punkten om du fortsätter jobba som nu?
– Absolut, det är nog väldigt få som fysiskt klarar av att jobba så här. Jag upplever att många är på gränsen.
Emma Ivarsson betonar att hennes jobb och är fantastiskt och stimulerande, men hur verksamheten ska gå runt om blockaden träder i kraft vet hon inte.
Emma Ivarsson berättar att det är svårt att ta in ny personal då det krävs flera månaders introduktion på hennes avdelning, samtidigt som det är svårt att finna tid att lära upp ny personal när de ständigt är underbemannade och måste prioritera att vårda de svårt sjuka barnen.
Vad ser du som alternativet till att jobba så mycket övertid?
– Man måste behålla personalen, och för att göra det krävs hälsosamma förhållanden för att man ska stå ut. Sedan behöver man rekrytera, och för det krävs bättre löner.
– Annars är väl alternativet att flytta patienter, men det skapar ju en etisk stress när vi inte kan göra det bästa för patienten.
Vad kan du själv göra åt din situation?
– På ett personligt plan är det inte mycket jag kan göra. Att stanna kvar och öka risken för ohälsa är inte värt det om arbetsgivaren fortsätter neka oss basala rättigheter, då måste jag nog byta jobb.
Under intervjun får Emma ett sms med frågan om hon kan jobba i natt.
– Det är jättejobbigt, men jag känner nästan att jag måste göra det. Jag vet hur stressigt det är att vara den som måste lösa bemanningen. Många går hem med dåligt samvete och oro i kroppen och sover sedan dåligt.