Sjukhustak rasade in - klinik hemlös: "Bra är det inte"

En vattenskada fick taket att rasa in på Akademiska. Nu trängs tre kliniker på samma avdelning, trots att de lovades att få skilda lokaler till sista augusti. Sjukhusledningen har ingen lösning i sikte.

Hans-Olov Hellström är biträdande sjukhusdirektör på Akademiska Sjukhuset.

Hans-Olov Hellström är biträdande sjukhusdirektör på Akademiska Sjukhuset.

Foto: Bilbo Göransson

Uppsala2020-10-10 05:00

– Det går inte att tillämpa social distansering på avdelningen för att hindra smittspridning bland personal, säger sjuksköterskan Anna Åström.

Hon är huvudskyddsombud för Vårdförbundet på Akademiska sjukhuset och har precis gått en skyddsrond för att säkerställa att arbetsmiljön på våning 4 i 85-huset på sjukhuset duger. Men det gör den inte, menar hon.

– Det går varken att arbeta ergonomiskt eller säkert, säger Anna Åström.

Under våren flyttade ögonverksamheten ihop med plastik- och öron-näsa-halsavdelningen på samma våning på Akademiska sjukhuset. Detta efter att taket rasade in på deras avdelning och salarna fylldes med vatten.

– Verksamheterna har blivit lovade att det skulle vara en kortvarig lösning, men nu ska vårdskulden betalas tillbaka och då behövs det mer plats igen.

Efter sommaren skulle verksamheterna ha flyttat isär. Men det har inte blivit av.

– Det skulle vara löst 31 augusti, men det har blivit uppskjutet till sista december, säger Anna Åström.

Hon tycker att de chefer som sitter och gör riskbedömningarna inte verkar ha mandat att bestämma över lokalerna.

– Det leder till enorm frustration för alla. Sjuksköterskor, avdelningschefer, verksamhetschefer, HR samt skyddsombud är alla bakbundna utan möjligheter att komma på lösningar och åtgärder för detta, säger Anna Åström. 

Det påverkar både personalen och patienterna, säger hon.

– Rummen är för små för den verksamhet som bedrivs där, och personalen har svårt att arbeta ostört. Det leder till svårigheter att bedriva en säker vård.

Biträdande sjukhusdirektör Hans-Olov Hellström är medveten om problemet.

– I våras när covid-19 slog till ordentligt så flyttade vi ihop enheter som hade lågt vårdtryck och det fungerade eftersom vi nästan uteslutande höll på med covid-19vård, säger Hans-Olov Hellström.

Mitt i pandemin i våras kom vattenläckan i 79-huset och taket rasade in. Då tvingades inte bara två, utan tre enheter trängas ihop på samma plats.

– Bra är det inte. Visst är det trångt, det är inget snack om den saken, säger han.

Men han tycker att kritiken är orättvis från facken.

– Facken tror att vi gör det på pin tjiv, men så är det inte. Det är lätt att säga att man inte accepterar, men vad ska man göra när det är vatten i lokalerna, säger Hans-Olov Hellström.

Hur kunde det bli såhär?

– Det finns en övertro att den nya vårdbyggnaden på 100-huset ska lösa alla problem. Men det går såklart inte. Så vi har i nuläget inte alls någon lösning. De lokaler vi har de har vi och de räcker inte till, säger Hans-Olov Hellström.

Hur hade ni tänkt göra när 79-huset i framtiden ska rivas?

– Det är problemet. Man har inte tagit med 79-huset i planeringarna för framtiden alls, det finns ingen plan.

Flera olika alternativ har tagits fram men har ratats av ett eller annat skäl. Exempelvis kan man ställa vårdmoduler – en sorts barrack för sjukvård, på tomten.

– Men vår tomt är liten och inträngd samtidigt som staden växer sig tätare runtom.

För att dra ledningar och gjuta en grund för modulerna att stå på behöver man gräva upp delar av tomten.

– Det är föroreningar i marken där vi i så fall skulle ställa modulerna, vilket gör den lösningen omständlig och dyr. Föroreningarna är ofarliga där de ligger men utgör en risk om man börjar röra i dem och därför måste schaktet saneras om man gräver, vilket fördyrar hela processen, säger Hans-Olov Hellström.

Det är en kostnad man inte vill ta för en tillfällig modul. En annan lösning hade varit att hyra andra lokaler i Uppsala. Men det finns problem även där.

– Vi har flyttat delar av vården från sjukhusområdet och det har gått bra. Men många personalgrupper utför högspecialiserad vård som kräver universitetssjukhusets resurser på förmiddagen och enklare på eftermiddagen. 

Det är dessutom svårt att flytta avdelningarna till andra lokaler i staden.

– Vi har flyttat delar av vården från sjukhusområdet och det har gått bra, som rehabiliteringen till exempel. Men många personalgrupper utför exempelvis högspecialiserad vård som kräver universitetssjukhusets resurser på förmiddagen och enklare på eftermiddagen, säger Hans-Olov Hellström.

Någon lösning är inte i sikte.

– Vi måste ta fram en vettig plan, men om vi lyckats med det till årsskiftet det vet jag inte och det tror jag inte.

Ackis ombyggnationer

När beslutet om att bygga den nya vårdbyggnaden som kallas för 100-huset fattades 2013 fick det kosta 1,8 miljarder. Den kostnaden har sedan skrivits upp flera gånger, och slutnotan landade på cirka 2,7 miljarder. 100-huset är det största byggprojektet någonsin på Akademiska sjukhuset. Huset har kantats av skandaler under byggtiden. Bland annat fick den tidigare förvaltningschefen för dåvarande landstingsservice sluta.

Källa: UNT:s granskning om Akademiska Sjukhuset

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!