Politisk strid om sjukhushundarna på Akademiska

Sjukhushundarna som under nio år skapat trygghet hos sjuka barn på Akademiska fick i förra veckan gå hem. Alliansen vet inte längre hur de ska finansieras.

Mamman Sarah Björklund och hennes son Vincent tillsammans med sjukhushundarna Luna och Leona. Till höger lillasyster Meya som också haft stor glädje av hundarna som anhörig.

Mamman Sarah Björklund och hennes son Vincent tillsammans med sjukhushundarna Luna och Leona. Till höger lillasyster Meya som också haft stor glädje av hundarna som anhörig.

Foto: Niklas Weimer

Uppsala2023-04-07 05:00

Sarah Björklunds 5-åriga son Vincent tjuter av lycka när sjukhushundarna Luna och Leona kommer lufsande i sjukhuskorridoren. Vincent är född med ett komplicerat hjärtfel och har vistats mycket på sjukhus i sitt liv. Han har också sprutfobi och har både sparkat vårdpersonal och backat ut från sjukhus när det varit dags för sprutor. 

– Hundarna har gjort att Vincent har kunnat ta sprutor och att sjukhuset blivit förknippat med det här mysiga istället för med något skrämmande, säger Sarah Björklund.

undefined
Vincent Björklund är född med ett komplicerat hjärtfel och sjukhushundarna har varit ett stort stöd för honom under hans sjukhusbesök. Hans mamma Sarah Björklund har nu startat en namninsamling för att hundarna ska få vara kvar.

Hon är den som dragit igång en namninsamling samt hashtaggen #räddasjukhushundarna där hon fått in över 3 500 namn på fyra dagar. Hundarnas framtid på sjukhuset är nämligen oviss eftersom det från och med 2023 inte finns någon finansiering av dem. Deras sista dag på sjukhuset hade de i förra veckan. Nu är det ingen som vet när de kan komma tillbaka och hur de ska finansieras.  

Hundinstruktörerna, som alltid är med sjukhushundarna, har fram till och med 2022 finansierats genom tillfälliga externa anslag och barnmötena har ägt rum i samband med forskningen. Men kring årsskiftet beslutade regionpolitikerna att hundverksamheten skulle vara kvar som en del av Akademiska sjukhusets verksamhet. Finansiering saknades dock. Oppositionsrådet Vivianne Macdisi (S) som redan i somras föreslog att en miljon skulle gå till hundarna ser allvarligt på detta.

undefined
Sjukhushunden Leona och praktikanten Tindra på återbesök på Ackis efter att de förlorat sitt uppdrag där.

– Vi behöver göra den här verksamheten till en permanent del av vården och få ett beslut om finansiering, annars upphör den, vilket är precis vad som har hänt.

Vid sjukhusstyrelsens sammanträde i slutet av mars i år yrkade S, V och MP på att man skulle avsätta 700 000 kronor för sjukhushundarna för 2023. Resurserna skulle tas från sjukhusstyrelsens överskott från posten egenvård av barn. Men detta avslogs av alliansen (C, L, M, KD) och SD. Sjukhusstyrelsens ordförande Malin Sjöberg Högrell (L) förklarar varför:

undefined
Oppositionsrådet Vivianne Macdisi (S) föreslog i somras att en miljon skulle avsättas för just sjukhushundarna, men detta avslogs.

– I förra veckan hade vi sedan ett årsmöte där sjukhusstyrelsen sa att vi har en årsprognos på minus 650 miljoner. Därför sa vi nej till 700 000 till hundarna.

Malin Sjöberg Högrell är angelägen om att hundarna ska finnas kvar i verksamheten, men just nu vet hon inte hur de ska finansieras.

– Det jobbar sjukhusledningen med, säger hon.

undefined
Regionråd Malin Sjöberg Högrell (L) har fortfarande ingen plan för hur sjukhushundarna ska finansieras.

Sjukhusstyrelsen har varit för långsam med att fatta beslut om finansiering enligt Vivianne Macdisi och hon tror att senfärdigheten kan bero på att man vant sig vid att det är forskningen som ska finansiera hundarna.

Ann Edner som är överläkare och en av dem som forskat på sjukhushundarna och jobbat in dem i Akademiska sjukhusets verksamhet berättar att det på lång sikt även kan ge ekonomiska fördelar att ha sjukhushundar, vilket är något de forskar på nu.

undefined
Läkaren Ann Edner som tränat upp sjukhushundarna och forskat på dem, ser att de haft en god inverkan på både patienter, anhöriga och vårdpersonal.

– Vår forskning har visat att 93 procent av barnen visar ett påtagligt ökat välmående efter att ha fått träffa sjukhushundarna. Det är få mediciner som kan visa sådan stor effekt.

5-åriga Vincent och hans lillasyster Meya, 3 år, springer genom sjukhuskorridoren med kopplen till vårdhundarna Luna och Leona i sina händer. De är på väg mot rummet med bollarna, ringarna och de andra leksakerna som förenat dem med hundarna vid tidigare besök.

De är alla fyra lyckligt ovetande om att det kan vara sista gången de leker den här leken.                                                  

Sjukhushundar

Forskning som gjorts av bland andra läkaren Ann Edner på sjukhushundar visar att 93 procent av barnen har visat ett påtagligt ökat välmående efter att ha fått träffa sjukhushundarna. 

Annan forskning vid Uppsala universitet visar att barn har uttryckt att de genom att interagera med hundar har känt sig stärkta, trygga och glada och känslan av frustration och uttråkning har försvunnit genom den verbala och icke-verbala kommunikationen med hunden.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!