Sjuka blir bestulna på Akademiska
Akademiska sjukhuset i Uppsala polisanmälde närmare 300 brott under 2005. Men antalet brott är av allt att döma ännu fler eftersom alla inte polisanmäls. En majoritet av brotten förblir ouppklarade.
— Det är inte alltid som hot eller fysiskt våld mot anställda polisanmäls. Det är tufft att sitta i domstol, öga mot öga med den skyldige. Vi vill polisanmäla fler brott, men kan inte tvinga någon, säger John Belling, säkerhetssamordnare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Han betonar dock att grövre brott alltid anmäls till polisen.
Merparten klaras inte upp
Merparten av alla brott som begås vid sjukhuset klaras aldrig upp.
Bland de 284 anmälningarna hittar vi ett 50-tal med rubriceringen "Förkommit", det vill säga att saker och ting försvunnit, tappats bort eller stulits.
Stölder från sjukhuset, anställda, patienter och besökare är de vanligaste brotten. De flesta brott äger rum under dagen. Inbrott är däremot ovanligt.
Det är inte svårt att ta sig in på avdelningar eller rum eftersom de sällan är låsta. Sjukhuset har ingen generell policy, det är avdelningschefer eller verksamhetschefer som ansvarar för hur det ska se ut på de olika avdelningarna.
Inte ens ett sjukhus är heligt för buset, som John Belling uttrycker det. Nyligen stals en dator som skänkts till Barnsjukhuset. Patienter där datorn är den enda öppna dörren mot omvärlden har också bestulits på sina datorer.
Vilka är det som stjäl?
— En vanlig bild av tjuven är en ung kille med axelremsväska, säger Belling.
Men det händer också att en person kommer in på sjukhuset, tar på sig en läkarrock eller vaktmästarklädsel och går runt i lokalerna och plockar på sig föremål. John Belling berättar om mannen som gick omkring på sjukhuset med ett internpostkuvert där han stoppade sitt stöldgods.
Bakom anmälningarna döljer sig såväl planerade brott som impulsbrott. Det händer också att missbrukare tar sig in på sjukhuset för att stjäla tabletter, sprutor eller kanyler.
Internstölder förekommer också.
Akademiska sjukhuset är samtidigt en stor byggarbetsplats. Även här förekommer stölder.
— Våra väktare griper ibland folk på bar gärning när de försöker stjäla på byggarbetsplatserna, berättar John Belling.
Varje år får Akademiska sjukhuset betala omkring 50 000 kronor i skadestånd till patienter som utsatts för stöld. Det gäller fall där sjukhuset har tagit på sig ansvaret för deras värdesaker och personliga tillhörigheter, men att de likväl försvinner.
Namnbricka och leg
Samtliga som arbetar vid sjukhuset ska ha en väl synlig namnbricka och legitimation utanpå sina kläder. Personalen uppmanas också att alltid fråga personer som saknar synliga id-handlingar om deras ärende.
Besökstiden på de olika avdelningarna sträcker sig i regel fram till klockan nio på kvällen. En timme senare ska sjukhuset, det så kallade yttre skalet, vara låst.
Fungerar det?
- Nja, det är inte svårare än att gå in när någon annan går ut. Den som vill kommer nog alltid in, säger John Belling.
Det finns ingen samlad bild av vad stölderna kostar Akademiska sjukhuset. Egendomsförsäkringen uppgår till tio basbelopp vilket innebär att försäkringen endast utnyttjas vid mycket kostsamma stölder.
Akademiska sjukhuset har inte särskilt många övervakningskameror. De som finns är oftast placerade utanför sjukhusets entréer och ingångarna till intensivvårdsavdelningarna.
Hur förebygger ni brott vid sjukhuset?
- Genom information till personalen. Det är viktigt att märka sina saker, men det är vi dåliga på. Vi har också bra hjälp av våra väktare, särskilt på akutmottagningarna som är mest utsatta när det gäller hot och våld, säger John Belling.
Vad tycker du är det värsta med brottsligheten på sjukhuset?
— När man stjäl från sjuka människor, det är riktigt lågt.
Har du något råd till patienterna?
— Först vill jag säga att man ska inte vara rädd för att komma till Akademiska. Jag tycker också man ska lämna värdesakerna hemma och inte ta med dem till sjukhuset.
Är du nöjd med säkerheten?
— Jag tror inte att brottsligheten är högre på Akademiska än på andra jämförbara sjukhus, men nöjd ska man väl aldrig vara.
— Människan är lat av naturen och det känns som om det måste hända något för att folk ska bli medvetna om riskerna, säger John Belling.
Så jobbar vi med nyheter