Den stora träkonstruktionen strax väster om järnvägsspåren är till stora delar klädd i skyddande presenning, men många förbipasserande stannar ändå spontant upp och tar en närmare titt. Bland branschfolk har intresset varit stort. Enligt ägaren, fastighetsbolaget Vasakronan, ger valet av trä en betydligt mindre klimatpåverkan än ett traditionellt kontorshus.
– Att bygga höga flerbostadshus med stomme av trä är inte så mycket utmaning, där har man gott om bärande väggar. Att bygga ett stort kontorshus med våningsplan på drygt 2000 kvadratemeter och krav på öppna och över tid flexibla ytor är däremot en utmaning med en trästomme, jämfört med en stål- och betongstomme, säger Vasakronans projektchef Jonas Wahlström.
Betong används i garage och bottenplatta, men enligt bolaget har omkring hälften av den betong som annars behövts kunnat reduceras. Lösningen är de väldiga X-formade vindkryss och kraftiga takbjälkar – allt i korslimmat trä – som bär upp konstruktionen. De furuljusa takbjälkarna ska förbli synliga även när rummen står färdiga. Tak, väggar golv, entrétrappa – även hisschakten – är i trä.
På planeringsstadiet testades ritningar av huset i både betong- och träversion, innan valet föll på träkonstruktionen. Men varför testa ett oprövat koncept, när det finns ett beprövat?
– Vi vill utmana branschen och pusha på för att utveckla klimatneutrala byggnader som fungerar minst lika bra som traditionella hus. Vi vet att många av våra hyresgäster tänker på samma sätt, säger Jan-Erik Hellman, regionchef vid Vasakronan.
Även om bygget startade långt innan pandemiutbrottet kan man fundera över tajmingen i att producera 12 000 kvadratmeter ny kontorsyta när många anställda sedan länge släckt och stängt sin arbetsplats och jobbar hemifrån. Men enligt Jan-Erik Hellman har frågan inte ens blivit aktuell. Nästan hela huset är redan uthyrt, trots att drygt ett år återstår till inflyttning. Vasakronan flyttar själv sitt kontor till Magasin X. Andra hyresgäster är Skatteverket och arkitektfirman White, som ritat huset.
Hyresnivån blir högre än i motsvarande traditionella kontorshus, men enligt byggherren beror det inte på materialet eller konstruktionen utan helt enkelt på att efterfrågan är stor. Får man tro bolaget så ger trähuset ett visst anseende åt sina hyresgäster:
– Många vill förknippas med den hållbarhet som finns i en träbyggnad, säger Jan-Erik Hellman.
När UNT besöker huset har ett strilande regn precis upphört. De golvytor som inte ligger under skydd täcks av ett spegelblankt tunt vattenskikt som städpatrullen avlägsnar med stora vattensugare. Hur bra lirar regnvatten ihop med obehandlat trä?
– Fukten är inget problem för träet, det är mikrobiell påväxt man ska ha koll på. Vi skickar regelbundet prover till laboratorium och städstyrkan går in så fort det regnat, dygnet runt, säger Jonas Wahlström.
– När stommen är klar i slutet av november kommer vi att behandla och avlägsna eventuell mikrobiell påväxt. Vi har redan testat detta på en provyta med gott mätresultat.
Förutom vatten är eld det största hotet mot de flesta byggnader. Huruvida trähus är särskilt riskabla tvistas det om. Svenska brandskyddsföreningen anser att det krävs mer kunskap om bränder i stora träbyggnader för att avgöra frågan. Och även om brandskyddet håller måttet så är ett hus som förvandlas till en askhög knappast klimatsmart eller ekonomiskt. Men brandfrågan får inte byggfolket i Magasin X att darra på rösten. De betonar att en kraftig träkonstruktion är mindre eldfängd än man kan tro:
– Den som försökt tända eld på en bit massivt trä vet att det inte är så enkelt, konstaterar Jonas Wahlström.
Enligt bolaget uppfylls alla brandsäkerhetskrav med råge i form av larm, sprinklers och utrymningsvägar.