Självstyre medför mindre stöd
Självstyrande kommunala skolor får inte ansvar för så mycket mer pengar än vanliga skolor. Däremot ska de få en känsla av självbestämmande. Men med det följer också mindre stöd till rektorerna.
Självstyrande skolor är inget enhetligt begrepp. I väntan på att regeringen arbetar fram ett lagförslag kring frågan har Uppsala kommun därför skissat på vad Uppsala vill uppnå med skolorna.
Ökad måluppfyllelse och bättre kvalitet på pedagogiken är två viktiga mål. Kortare beslutsvägar och större inflytande för personalen är andra.
Men Bengt Sandblad, som representerar socialdemokraterna i barn- och ungdomsnämnden,
tror inte att större självstyre är rätt medicin.
- Målen kan lika gärna nås inom den organisation vi har, bara skolorna får tydliga direktiv. Det blir inte bättre för att skolan splittras i en massa enheter, säger han.
Till skillnad från vanliga kommunala skolor föreslås självstyrande skolor få bestämma över en något större del av sina pengar. I dag ligger det ansvaret på Uppsalas fyra skolområden.
Men det rör sig inte om mycket mer pengar. Självstyret handlar snarare om känslan av att kunna påverka sin skolas utveckling.
De självstyrande skolorna ska fortfarande ägas och drivas av kommunen. Däremot får den enskilda rektorn mindre stöd uppifrån, varför det krävs starka rektorer.
Bengt Sandblad tror att självstyret kostar mer än det smakar och varnar för att det blir ineffektivt när varje skola exempelvis ska sköta upphandlingar på egen hand.
Men nämndens ordförande Cecilia Forss (m) anser att ansvar och befogenheter måste höra ihop.
- Har man inte befogenheterna tar man inte riktigt ansvaret, säger hon.
Att alliansen i förlängningen vill låta de självstyrande skolorna bli friskolor, som Bengt Sandblad misstänker, tillbakavisar Cecilia Forss bestämt.
- Tvärtom. Lyckas det här projektet finns mindre anledning för skolor att vilja bli friskolor. Får de däremot inte utveckla sina idéer ligger det närmare till hands.
Så jobbar vi med nyheter