En hjälp för den som ska hjälpa den som mår så dåligt att denne vill ta sitt liv är en lista över skäl att leva, som man kan hitta på nätet.
Utan att riktigt ha valt det började Bo Buhrman få gruppen unga män som är farliga för sig själva som sina patienter.
– Jag var väl på något sätt varit bra på att hjälpa dem, och då har fler och fler remitterats till mig, berättar han.
Bo Buhrman som är behandlingschef och legitimerad psykoterapeut på vårdföretaget Humana i Uppsala, har jobbat med suicidprevention på olika sätt i snart 25 år.
Sedan 1970-talet har självmorden i Sverige gått ner med 20 procent till följd av bland annat antidepressiva läkemedel. Fler kvinnor försöker ta sitt liv, men fler män lyckas.
Männen som Bo Buhrman träffar är i 30-årsåldern, lever ensamma liv, har dålig förmåga att skapa relationer och mår så dåligt att de funderar på att ta sina liv.
– De är utan hopp, har en hel del inre ilska och har inte sällan svårigheter med kvinnor. Att vara oskuld som vuxen är den största skammen för många. Och så tänker de att de alltid kommer att vara det och så mår de bara sämre och sämre.
Bo Buhrman har i sitt jobb som psykoterapeut blivit något av en specialist på att hjälpa självmordsbenägna män som har svårt att få relationer med kvinnor.
Han beskriver att dessa män saknar de sociala färdigheter som behövs för att kunna skapa både kärleksrelationer och relationer som behövs i arbetslivet. Dessa färdigheter får man bland annat genom att gå i skolan, men många av de här männen har av olika anledningar hamnat i utanförskap vilket bidragit till en problematisk skolgång.
– De har ofta blivit bestraffade i sociala relationer. Många har blivit mobbade och litar inte på andra människor och därför har de isolerat sig.
När de här männen kommer till Bo Buhrman för terapi får de bland annat i uppgift att träna på att sitta och samtala med olika människor i sin omgivning. Tanken är att öva på hur man är i sociala relationer. Fysisk träning är en annan del i behandlingen och extra bra kan det vara med fysisk träning som är social så som dans eller lagidrott.
För den som inte längre vill leva kan det vara effektivt att använda en konkret lista över skäl att leva.
– De behöver ofta träna på grundläggande samtalsmetod, som att ställa öppna frågor och att skifta fokus från sin egen osäkerhet och sig själva till sin yttre omgivning. Detta kan hjälpa dem att knyta de kärleksrelationer de längtar efter. Och när de lär sig dessa färdigheter och ser att det funkar så får de bättre självförtroende.
Bo Buhrman påpekar att problemen hos dessa män är komplexa och att det inte är så enkelt som att bara lära sig prata med kvinnor för att kärleken och livet ska lösa sig – men det finns konkreta åtgärder att vidta.
Ett annat exempel på sådana återgärder är ett dokument som Bo Buhrman brukar använda sig av. I sin dator klickar han fram det: "Lista över skäl att leva". Han pekar på punkt tre där det står: "Jag har fortfarande mycket kvar att göra". Han beskriver att det att personer som inte känner något hopp om livet ändå brukar kunna hitta något som de har kvar att göra och då kan det uppstå ett ljus.
Bo Buhrman som är behandlingschef och legitimerad terapeut på vårdföretaget Humana, har jobbat med suicidprevention i snart 25 år.
De ofrivilligt ensamma männen som inte har några sexuella relationer med kvinnor har i media benämnts som incelmän. De har ofta kopplats ihop med kvinnohat och ett aggressivt beteende på internet. Bo Buhrman tycker att det är viktigt att människor får en förståelse för gruppen så att de inte blir ännu mer isolerade.
– De kanske sitter på nätet och hatar, men deras lidande är verkligt. Vi som arbetar i terapier behöver vara självreflekterande och även om patienterna vi jobbar med har en nedvärderande kvinnosyn, är rasister eller har andra tveksamma värderingar så är det vår uppgift att hjälpa dem.