– Redan i djupaste fred har vi fått ett bevis för att leveranserna av nödvändig utrustning är oerhört sårbara. Det här är precis vad vi sa fast mycket värre, säger Lars Nylén, tidigare polischef och chef för kriminalvården.
Han syftar på en artikel som han skrev tillsammans med bland annat den förre sjukhuschefen Per Elowsson. Den publicerades i Krigsvetenskapsakademiens tidning "Handlingar och tidskrift" och handlar om traumasjukvården vid terrorattacker eller i en krigsliknande situation.
– Vi var då oroliga för hur "just in time"-samhället påverkar vården. Bara om man ska ha ut ett recept på apoteket med medicin för tre månader, vilket är vad läkarna brukar skriva ut, så behöver man gå till flera apotek. Samhället måste skaffa en bättre beredskap.
Han säger att den pågående krisen visat att situationen är sämre än vad man någonsin kunde föreställa sig.
– En sak är hur man har upphandlat det här företaget. En annan fråga är hur man har beställt, och hur snabbt verksamheterna dräneras på sjukvårdsmaterial. Uppenbarligen är det så att om inte materiel kan levereras exakt på sekunden till sjukvården så blir det stopp.
För privatpersoner finns en rekommendation att man ska ha förnödenheter hemma så att man klarar sig i minst tre dygn vid en kris. Jan-Olof Olsson, handläggare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, säger att rekommendationen kommer från Civilförsvarsförbundet, och att de i sin tur har fått den från Kanada och bygger på hur lång tid efter en kärnvapensmäll som man kan krypa upp ur källaren.
För sjukvården finns ingen motsvarande rekommendation för hur lång tid sjukhusen ska klara sig när de normala försörjningssystemen fallerar. Johanna Sandwall, krisberedskapschef, på Socialstyrelsen, säger att det skulle vara bra med en större tydlighet med tidsgränser som vården ska klara.
– Ska vården klara sig en vecka, sex veckor eller tre månader? En tidsgräns skulle underlätta planeringsarbetet och vår stödjande roll till regionerna. Men det omfattar inte bara sjukvården och det måste ses i ett större sammanhang där kostnadskonsekvenserna utreds. Vi har inte det mandatet, säger Johanna Sandwall.
Frågan har aktualiserats inte bara av Lars Nylén utan även av Försvarsberedningen. Dessutom pågår en utredning av hälso- och sjukvårdens beredskap vid allvarliga händelser som ska vara färdig i slutet av 2020.