Förslaget till den nya kyrkohandboken har åkt berg- och dalbana i nästan tio års tid. Den har sågats vid fotknölarna av Svenska Akademien för att vara för alltför radikal i sitt språkbruk. Styrgruppen, som utarbetat förslaget, har även fått kritik för att inte lyssna på alla inblandade.
Men nu är det alltså dags att fatta beslut. I dag torsdag, under pågående kyrkomöte, i Uppsala konsert och kongress, klubbas en ny version som tas i bruk lagom till pingstdagen nästa år.
Kyrkostyrelsens ordförande ärkebiskop Antje Jackelén tycker att det har varit en bra diskussion under kyrkomötet, då 52 motioner kring kyrkohandboken behandlats, bland annat en som yrkar på avslag på hela förslaget.
– Som det ser ut nu har vi chansen att få en bred uppslutning. Arbetet med musiken ska dock fortsätta och det är också något som kyrkostyrelsen redan har uttryckt genom beslut och rekommendationer, säger Antje Jackelén.
Kyrkohandboken sätter ordningen för högmässor, dop, vigslar och begravningar när det gäller språk, liturgi, teologi och musik. Just språkbruket handlar bland annat om synen på Gud som inte i onödan ska ges maskulin form. Ett av förslagen är att ändra en lovsångstext från "en Fader, en Fader", till "en fader och moder".
Gottsunda församling har sedan 2012 varit testförsamling. Boel Hössjer Sundman, präst i Gottsunda, är också en av experterna som anlitats i revisionsarbetet. Hon tycker att den nya handboken stämmer bättre överens med den tid vi lever i nu.
– Den står fortfarande tydligt rotad i traditionen, mycket kommer man att känna igen. Men den är också anpassad till modern tid. Exempelvis är vigselgudstjänsten mer inkluderande i sitt språkbruk. I dag gifter sig människor i olika åldrar och det är något vi behövt ta hänsyn till, säger hon och fortsätter:
– Det har funnits en tilläggsordning för samkönade par, nu är den integrerad i den nya handboken och det är viktigt.
Kyrkomusikern Margareta Raab i Uppsala domkyrka är en av kritikerna. Hon menar att handboken inte är tillräckligt genomarbetad och att det är för tidigt att ta ett beslut. Även hon hade önskat att barns delaktighet synts tydligare.
– Fram för allt tycker jag att den musik som ska användas med barn kräver mer arbete. Barn ska ha den bästa musiken, de ska inte behöva nöja sig med något som inte är lika bra som de vuxnas musik, säger hon.