Sista dagen på ridskolan
Jordgubbar och glass står uppdukat ute i hagen på Slavsta gård. Hoppuppvisning med maskeradtema står på schemat. Men det är inte bara en glädjens dag, det är också sista dagen på ridskolan - någonsin.
Elsa Sundqvist har prytt både sig själv och hästen Rackarn dagen till ära.
Foto: Hans E Ericson
- Lejonkungen var min favoritfilm när jag var liten, säger hon.
Det är sista dagen på sommarens ridläger på Slavsta gård, och hoppuppvisning för föräldrarna. Det är också med stor sannolikhet det sista ridlägret någonsin på Slavsta gård. För ett år sedan fick Kristina Dahlborn, som driver ridkolan, nämligen reda på att miljö- och hälsoskyddsnämnden inte längre tillåter hästhållning på gården. Den ligger för nära det nybyggda Slavstaområdet. Kristina Dahlborn överklagade beslutet och i förra veckan fick hon beskedet - överklagan avslås.
- Man tappar energi när det har tagit ett år att få svaret. Vi får beta marken maj till oktober men inte ha hästar i stallet på vintern. Det är ologiskt. Ska vi sälja varje häst och köpa nya till våren?
Nu finns 16 hästar på gården och varje vecka har man 60-70 barn i ridskolan. En av dem är Petra Svärdström. Iklädd huckle och kvast, utklädd till Cruella de Ville, rider hon på hästen Marko. Efter att de har tagit sig över alla hinder går hon och sätter sig i knät på mamma Cicci Svärdström som är här och tittar, tillsammans med pappa Micke Redefalk.
- Att hästgården låg här var en av orsakerna till att vi flyttade hit, säger Micke Redefalk.
En av anledningarna till att hästarna måste flytta är att luftburna allergener skulle kunna spridas till de närboende. Cicci Svärdström tycker inte att det är ett bra argument.
- Jag är jätteallergisk mot hästar. Jag måste ta medicin när jag ska upp hit och Petra måste byta kläder innan hon kommer hem, men det går alltid att lösa. Hemma känner jag inte av någonting, säger hon.
Cornelia Norling, 14 år, har ridit i sex år. Hon bor i Vänge, granne med flera ridskolor men väljer ändå att åka till Slavsta gård.
- Det här är en härlig ridskola. Jag gillar hästar och här får jag chansen att rida. Det är tråkigt att det inte blir något mer, säger hon ifrån hästryggen.
Kristina Dahlborn har bestämt sig för att överklaga beslutet till miljödomstolen, men hon måste ändå planera för framtiden.
- Barnen har undrat jättemycket vad det ska bli av hästarna, men vi ska ju sälja dem nu då. Vi ska sälja gården och måste hitta någon annanstans att bo. Det här är ju vårt liv.
Så jobbar vi med nyheter