– De som står bakom människohandeln är välorganiserade internationellt och flyttar sin verksamhet dit där det är enklast och mest lönsamt. Hos oss på den andra sidan finns det brister i samarbetet. Och det utnyttjar de kriminella nätverken, säger Endrit Mujaj, utvecklingsledare på Sveriges internationella samordning mot prostitution och människohandel.
Eugenio Ambrosi, regionchef för Internationella Organisationen för Migration, säger att samhällets insatser mot offren för människohandeln måste bli mer nyanserade.
– Att sända tillbaka människor till ursprungsländerna är en åtgärd. Men det kan inte vara den enda åtgärden. För många av offren för människohandel är heller inte återförening med familjen någon lösning, säger Eugenio Ambrosi.
Han tog också upp att motåtgärderna måste innehålla så mycket mer än bara gränskontroller.
– Det är inte bara en fråga om att stoppa båtar på väg till Europa. Vi måste göra något åt marknaden som människohandlarna utnyttjar i Europa.
Och här handlar det bland annat om att komma åt prostitution och andra företeelser i samhällets utkanter. Man måste se till att det finns rimliga arbetsvillkor i hela kedjan av underleverantörer, inte bara i andra länder.
En granskning som gjordes av arbetsvillkor för papperslösa, som Dagens Nyheter gjorde i fjol, visade till exempel att städbolag, som anlitas av välrenommerade svenska företag, använder sig av papperslösa migranter som erbjuds usla villkor.
Kajsa Wahlberg, nationell rapportör om trafficking vid Polisen, visade hur vi alla har ett ansvar att reagera när vi konfronteras med offer för människohandel. En tågvärd noterade att några kvinnor från Rumänien som reste med tåget saknade biljett och inte hade någon aning om vart i Sverige de var på väg. Kvinnorna fick åka med, samtidigt som tågvärden meddelade polisen.
– De här kvinnorna skulle säljas i prostitution. Och ingripandet från tågvärden gjorde att man kunde gripa de ansvariga. Alla kan med rätt kunskaper identifiera offer för människohandel och agera för att rädda människors liv, säger Kajsa Wahlberg.
Syftet med konferensen är att främja kunskaps- och informationsutbytet om trafficking.
– Jag är intresserad av att höra erfarenheterna från internationella organisationer och frivilligorganisationer. Och jag ska prata om att det inte bara handlar om att jobba med straffrätt för att de skyldiga ska kunna lagföras, säger Dominika Borg Jansson, forskare i juridik vid Centret för Rysslandsstudier och en av dem som varit med och organiserat konferensen.
Drottning Silvia var en av de prominenta gästerna vid den internationella tvådagarskonferensen om trafficking. Och hon höll ett kort anförande till delegaterna.
– Enligt Unicef är 1,2 miljoner barn i världen drabbade av trafficking. Vi ser nu i Sverige på vår egen tröskel hur barn utan nätverk av familjer riskerar att blir utsatta för människohandel, säger drottning Silvia.
I oktober 2014 var det meningen att drottning Silvia skulle ha varit med på en annan konferens om trafficking vid universitetet. Den ställdes in efter kritik mot kopplingar till antiabortorganisationer. Den här gången är inramningen tydligare en traditionell universitetskonferens utan kopplingar till kontroversiella intressen, även om många av de inbjudna talarna är desamma.