Sigtuna kommun. Helge Artell, projektledare, satte igång arbetet i juni 2011. Under ett halvår har han jobbat med den nybildade enheten i Sigtuna kommun.
- Att jobba med Sverigefinnars rättigheter är att arbeta med mänskliga rättigheter, vilket jag är stolt över. Dock så är det inte tillräckligt utan mera behöver göras för mänskliga rättigheter, säger Helge Artell.
Som finskt förvaltningsområde så har Sverigefinnar i Sigtuna kommun rätt att använda sitt modersmål i offentliga sammanhang i sina ärenden hos kommunen. De har också rätt att få äldreomsorg och förskoleverksamhet på finska, helt eller delvis.
Sedan oktober håller Sigtuna kommun på med en kartläggning om sverigefinnars önskemål, där man kan svara på en enkät och ge förslag till hur äldreomsorg och förskolor kan formas och vad för kulturella evenemang man önskar på finska i kommunen. Enkäten avslutas den 28 november.
Varför är det så viktigt med just det finska språket och kulturen?
- Finsktalande har funnits i Sverige i hundratals år. Finland och Sverige var under drygt 600 år fram till 1809 ett enda land, med en kung som regerade. Det pratades olika språk, men det spelade ingen roll så länge man betalade skatt, som kungen behövde för att föra krig. Men numera glöms det bort, säger Helge Artell.
Helge Artell är Sverigefinsk med båda föräldrar från Finland. Han kunde finska innan han lärde sig svenska. Han tycker att finska bör läras ut redan på förskolan så att språket bevaras, vilket nu också är en rättighet för Sverigefinnar i kommunen.
- Att lära sig båda språken tidigt är möjligt. Dessutom är det bra när barnen blir vuxna och har möjlighet att söka jobb i båda länder. Att lära sig ett till språk tidigt i livet är en dyr gåva att få.
Finskspråkig äldreomsorg behövs också, enligt honom.
- Att ha finsktalande personal ger livskvalité till äldre Sverigefinnar. Dessutom visar studien att kostnader för medicinering samt fysiska och psykologiska problem minskas om man blir förstådd på sitt språk, säger Helge Artell.
En undersökning av forskaren Sirkka-Liisa Ekman om demensvården visar att invandrare tappar sitt inlärda språk och kommer endast ihåg sitt modersmål, vilket ställer till stora problem i vården.
Invandrare från Finland är en av de äldsta immigrantgrupperna i Sverige. År 2000 fick de nationell minoritetsstatus, vilket gav dem rätten att använda sitt språk i offentliga sammanhang. Att Sigtuna kommun nyligen blev ett av 32 finska förvaltningsområden i Sverige har också förstärkt deras rättigheter.
- Det händer mycket på kort tid och vi har gasat på ordentligt i höst för att få upp ögonen och möjligheterna för sverigefinnar, säger Helge Artell.
Sigtuna får statsbidrag
Det finns cirka 600 000 Sverigefinnar i Sverige. I Stockholms län finns 102 000 personer som kan prata eller förstå finska, varav nästan 4 500 kommer från Sigtuna kommun. För dessa får Sigtuna kommun ett statsbidrag på 750 000 kronor per år enligt minoritetslagstiftningen.
Pengarna används nu för att bland annat anlita projektledaren Helge Artell, genomföra enkätsundersökningen i Sigtuna kommun och stärka den nationella minoritetens ställning genom bland annat utbildning för tjänstemän.
Bidraget ska också finansiera det stora evenemanget, Finska veckan, som hålls den 5–9 december. Under samma vecka firas Finlands självständighetsdag, som äger rum den 6 december. Finland fyller 94 år.
Vill utveckla vård
– Jag är väldigt glad över att Sigtuna kommun var bland de första kommunerna i Sverige att ansluta sig till det utvidgade förvaltningsområdet för finska. Vi är många första-, andra- och tredje generationens Sverigefinnar här. Det är också glädjande att det redan genererat en ny finsk pensionärsföreing. Vi har också en nystartad finsk kör. Nya evenemang har redan sett och andra är på gång, säger Märstabon Eliisa Kytöla.
Men hon berättar att hon tillsammans med många andra tycker att Sigtuna kommun bör utveckla en egen vårdavdelning för äldre sjuka med finska som modersmål, en vårdavdelning där hela personalen talar finska eller meänkieli.
- Vi har kommit så långt att vi fått ett samarbete med Upplands Väsby/Hedvigsgården, men där är det fullt, och vi har avtal om de endast tre platser. När behov uppstår i vår kommun då får vi ingen plats där, alltså behöver vi vår egen avdelning härhemma, säger Eliisa Kytöla, som tidigare var socialdemokratisk vice ordförande i äldre- och omsorgsnämndens i Sigtuna kommun.
Hedvigsgårdens vård är Upplands Väsbys satsning på äldreomsorg för finsktalande.
- Vi, socialdemokrater och moderater, har även motionerat om detta i kommunfullmäktige. Jag önskar att vi i kommunen påbörjar detta arbete omgående och skulle gärna se att vi har en sådan avdelning klar inom nästkommande år, säger hon.
Det är också angeläget att småbarnsfamiljer får förskoleverksamhet där det finska språket är dominerande, enligt henne.
- Det finns ett antal familjer som uttryckt önskemål om detta, men ännu finns ingen fungerande verksamhet, säger Eliisa Kytöla.