Man blir inte fristadsförfattare utan anledning. Den turkiske journalisten och publicisten Ragip Zarakolu har genomlevt mer än 40 rättegångar, arresterats och suttit i fängelse flera gånger.
– Min förra hustru, som dog i cancer 2002, satt också i fängelse efter att vårt förlag Belge Publishing givit ut böcker om Turkiets folkmord på armenier och om den kurdiska frågan.
Sedan oktober 2011 sitter hans snart 39-årige son Deniz Zarakolu fängslad anklagad för terrorism efter att ha hållit föreläsningar i politisk och filosofisk historia vid BDP Academy (Freds-och demokratipartiets akademi).
Risken finns dels att hans son blir kvar i fängelse ytterligare ett tiotal år, dels att han kan utsättas för tortyr.
Det fick Ragip Zarakolu och hans hustru Ayse Nur Zarakolu uppleva, både att få elektrisk ström mot känsliga delar av kroppen och att bli slagna. Senast han själv satt fängslad var 2011. 2006 dödshotades han av grupper i extremhögern och hans vän Hrant Dink, utgivare av den armeniska tidskriften "Agos", som också hotades, mördades 19 januari 2007.
Med sin nuvarande hustru, amerikanskan Katherine Elisabeth Holle, ska han nu tillbringa två år i en lägenhet inom Sigtunastiftelsens område. Där har han sedan en månad boat in sig vid ett litet bord med utsikt över Mälaren för att läsa och fundera över det han tänker skriva:
– Jag ska forska i det som hände armenierna i Turkiet i samband med första världskriget 1914.
Ragip Zarakolu är född 1948 och växte upp på en av öarna i Marmarasjön vid Istanbul.
– Naturen här i Sigtuna känns inte alls främmande. Stränder och skog, det fanns också i min barndom. Jag går ut på natten. Promenerar längs stranden och tänker.
En bok om det turkiska folkmordet på armenier ska det alltså bli. Men också arbete för att få sonen fri från fängelset. Och inte bara sonen, utan även andra fängslade kulturarbetare.
Ragip Zarakolu är inte enbart förläggare, utan även kolumnist i två vänstertidningar och en liberal tidning.
– Oavlönad kolumnist. Det viktiga för mig är att få ut budskapen om det som skedde armenierna och om kurdernas situation. Allt jag gör handlar om minoriteter och mänskliga rättigheter, säger han.
Själv är han varken armenier eller kurd.
– Bara en vanlig vardagsturk...