Sexövergrepp mot unga allt grövre

Våldtäktsoffren är allt oftare unga kvinnor. Internetkontakter och nya bekantskaper på krogen tros leda till fler sexuella övergrepp, och där är unga en aktiv och därmed utsatt grupp. Flera fall av den typen av våldtäkter utreds av polisen i Uppsala län.

Under hösten utreds en rad misstänkta våldtäkter hos Uppsalapolisen, flera av dem har koppling till utelivet. En kvinna i 18-åldern delade taxi med tre män efter en utekväll på Orange i september, vilket ska ha slutat i övergrepp i en lägenhet i Uppsala. I slutet av oktober blev en kvinna i 20-årsåldern våldtagen på en toalett på Stockholms nation. I G-H nations trädgård ska en kvinna i 20-årsåldern i november ha våldtagits under natten.
Enligt Sven Knutsson, chef för Uppsalapolisens rotel för grova brott, har man utrett fem fall där unga kvinnor utsatts för övergrepp av gärningsmän de träffat ute på krogen, vilket han upplever som ovanligt många.
- Signalementet är ofta vagt på grund av berusning och man har kanske på sin höjd ett öknamn och kan heller inte alltid peka ut i vilket hus övergreppet skett. Ofta är det därför mycket svårt att komma framåt i utredningen.
Brå, Brottsförebyggande rådet, konstaterar i sin analys av polisanmälda våldtäkter mot personer 15 år och äldre åren 1995-2006, att offren ofta är unga: hälften av offren är i åldern 18-29 år och 16 procent i åldern 16-18 år. Medianåldern har sjunkit från 27 år 1995 till 24 år 2006. De misstänkta gärningsmännens genomsnittsålder sjönk från 32 till 30 år under samma period.

Eftersom unga kvinnor ofta har blivit sexuellt aktiva relativt nyligt och rör sig i miljöer där de träffar nya bekantskaper exponeras de för större risker.
Sven Knutsson efterlyser större riskmedvetenhet hos unga kvinnor. Men han reagerar också på männens attityd. Han blev kontaktad av en ung man som trodde sig ha information om en våldtäkt han hört talas om via medierna.
- Han trodde att en bekant till honom kunde ha gjort det. Han berättade att han hade kamrater som gick ut på krogen den kvällen med inställningen att de skulle ha samlag - vare sig tjejerna ville eller inte. Det är en hemsk bild, men realistisk.

Det är inte ovanligt att samma män återkommer som misstänkta i olika utredningar.
Varje år undersöks ett 80-tal kvinnor som utsatts för våldtäkt på Nationellt centrum för kvinnofrid i Uppsala, NCK. Medelåldern är 22 år.
- Visst är offrens minnesbilder ofta vaga. Men det kan vara svårt att berätta en sammanhängande historia om man blivit drogad eller varit mycket berusad. Man skuldbelägger ofta sig själv, att man varit på fel plats vid fel tid och varit ett lätt offer, säger verksamhetschefen Åsa Witkowski.
Forskning av ungas attityder till sexuellt våld visar att gränserna för vad som är okej förskjuts på lördagskvällen då man druckit alkohol.
- Man testar gränser, söker bekräftelse, hamnar lätt i en gråzon. Det är inte alltid man själv ser att det varit en våldtäkt. Och de här övergreppen anmäls oftast inte, säger Åsa Witkowski.

Brå konstaterar att senare års markanta ökning av polisanmälda våldtäkter främst beror på förändrad lagstiftning och ökad anmälningsbenägenhet. Men utesluter inte en faktiskt ökning av främst våldtäkter där offer och förövare är ytligt bekanta. Förklaringen tros vara att samhället förändrats. Under de senaste tio åren har internetanvändningen i Sverige exploderat och alkoholkonsumtionen ökat med trettio procent. Sammantaget innebär det att det i dag är lättare att snabbt komma i kontakt med personer man inte känner, på nätet eller i nöjeslivet.
- Ja, när unga flickor anmäler att de blivit våldtagna är det många man träffat på internet och sedan stämt träff med i tron att man känner dem och sedan har det hänt saker, säger Ulf Johansson, chef för familjevåldsenheten vid Uppsalapolisen.
Brå pekar också på att sexövergrepp där förövarna är flera troligen ökar. I vart femte polisanmäld våldtäkt 2006 ska förövarna ha varit flera. Det är mer än dubbelt så många som 2004 och en fyrdubbling jämfört med 1995.
Den utvecklingen har man märkt av på kvinnofridsmottagningen.
- Vi har sett att det förändrats. Numera frågar vi alltid om det var en eller flera förövare, så det har ökat, säger Åsa Witkowski.
Men Åsa Witkowski vill även lyfta fram den positiva utveckling som sker.
- På bara de senaste två tre åren tycker jag att debatten har vänt. Det kommer fram att toleransen för den här typen av brott sjunkit och att det finns hjälp och stöd att få för de utsatta. För många är det viktigt att polisanmäla, även om det inte räcker till åtal. Att få känna att man blir trodd känns bra.