Två attacker mot nattklubben Birger Jarl, en inkastad granat i en lägenhet, en briserar på en parkeringsplats och nu senast under midsommarnatten uppstod en explosion inne på en pizzeria i Sala backe på grund av en handgranat. Sex handgranater på ett drygt år är ovanligt för Uppsala, men Christer Nordström, polisens presstalesperson, menar att Uppsala inte är särskilt utsatt.
– Det är naturligtvis mycket under en kort period, men det här är inget unikt för Uppsala - som du säkert sett har det hänt på flera platser runt om i landet på senaste tiden. Det här är en allvarlig utveckling med tanke på den typ av vapen som används och de stora skador som de kan åsamka på både personer och föremål.
Endast under våren har flera incidenter med handgranater skett runt om i landet. 17 maj hittade barn en skarp handgranat i skogen i Göteborg, och ett dygn senare kastades en handgranat in i en villa i Malmö. Och enligt Christer Nordström finns ett mönster i var handgranaterna kommit ifrån.
– Vi ser att många av granaterna som förekommit har kommit från öststater, alltså Balkanområdet.
Hur har de kunnat komma hit?
– Det är alltså insmugglat gods, eftersom vi har öppna gränser har vi inga tullkontroller. Så det är inte alls särskilt svårt att ta in dem.
Hur påverkar denna ökning ert arbete?
– Det här gör ju att vi måste vara extra vaksamma och försiktiga när vi upptäcker misstänka föremål, säger Christer Nordström vid Uppsalapolisen.
Liselotte Schmidt är handläggare för explosiva varor på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som hjälper till att bistå polisen i arbetet med fall med handgranater. Hon berättar att principen för en handgranat alltid har sett likadan ut, men att det kommit olika varianter.
– Funktionen är densamma, men de ger olika effekt. Vissa har syfte att enbart paralysera motståndarna, så kallade chockgranater. Andra är kraftigt ljus- och ljudalstrande vilket skapar en väldigt obehaglig effekt, och vissa är ju till för att göra större skador.
Vilka som förekommit i de senaste attackerna kan dock Liselotte Schmidt inte svara på.
Hur många finns i Sverige?
– Det är ett mörkertal. Jag är rädd att det finns fler än man kan tro. Det är så klart spekulationer, men det skulle jag kunna tänka mig, säger Liselotte Schmidt.
I september 2014 trädde de strängare vapenlagarna i kraft - men det påverkade inte straffen gällande fall med handgranater eftersom de inte räknas som vapen enligt svensk lag. I stället gäller lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE), som har en straffskala som är kvar på de tidigare vapenlagarnas nivå.
– Den här ökningen av incidenter med handgranater de senaste åren är just vad som föranlett att man utrett straffskalan för LBE-lagen, säger Liselotte Schmidt.
Utredningen, som sattes ihop på uppdrag av regeringen, fastslog i mars i år att lagen bör skärpas och att straffen bör likställas med straffen för vapenbrott eftersom skadorna kan vara minst lika omfattande.
– Handgranater skapar många gånger mer skada och oro än skjutvapen. Straffet för otillåten hantering med explosiva varor bör likställas med vad som gäller för skjutvapen, har inrikesminister Anders Ygeman kommenterat gällande utredningen.