Ett hus med frisör, livsmedelsaffär och klädbutik i bottenplan. En restaurang med mat för äldre och utomstående. Från bostädernas balkonger ser man skolan på andra sidan gatan och bostadshus med barnfamiljer. Det är några av visionerna för den boendeform som som ska hjälpa Uppsalas äldre att bo kvar hemma, men i en trygg miljö.
– Vi ser ett ökat behov av en mellanboendeform som man har möjlighet att bo kvar i. Så långt det går vill vi säkerställa att par ska kunna bo kvar tillsammans på det boendet, säger äldreförvaltningens direktör Gunn Henny Dahl.
Utredningen pågår inom äldrekontoret och orsaken är den kraftiga ökningen av äldre. År 2030 har antalet 80-åringar och äldre fördubblats i kommunen. Det kräver helt andra sätt att se på seniorer och nya metoder för att hålla dem friska, menar hon.
– Äldreförvaltningen kostar en femtedel av kommunens budget. Om inte kommunen tar nya grepp och engagerar sig i till exempel boendefrågan kommer vi att behöva en tredjedel av budgeten.
Uppsala har på 2000-talet satsat på trygghetsboenden med en värdinna i huset. Gunn Henny Dahl, som har ett förflutet som Medicinskt ansvarig sjuksköterska, tycker inte att vare sig trygghets- eller seniorbostäder är optimala för de äldre. Bland annat saknar hon att det i husen finns närhet till service.
– Vi tycker inte att vi har kommit tillräckligt långt med trygghetsbostäderna. I ett servicehus är det inbyggt service i form av butiker, restaurang, frisör och med hemtjänst i lokalerna.
Hon tror att servicehusen i ny skepnad kan vara tillbaka igen inom några år. Driften kommer andra än kommunen att stå för.
75-åriga Christina Wahlström, som var Uppsalas stadsarkivarie i 30 år, har studerat hur Uppsala kommun under 1900-talet gått från fattigvård till att ha äldreomsorgen som en huvuduppgift.
– Personligen tror jag att servicehus är en väldigt god tanke. Servicehusen är bra därför att det finns möjligheter för de boende att använda den service de kan behöva. Kommunen borde försöka att ge oss samma möjlighet som övriga kommunmedlemmar att leva ett liv med möjlighet till social samvaro, kulturella aktiviteter och trygghet i vardagen när hälsan och rörelseförmågan sviker.
Äldreförvaltningen utreder även frågor om hur äldre ska hålla sig friska längre upp i åren. Gunn Henny Dahl vill att 90-åringar ska åldras med fortsatt livskvalitet.
– Vi behöver utreda vad vi kan göra för att förebygga demenssjukdomar. Jag tror att kommunen behöver jobba bredare med äldrefrågor än vad vi gör i dag och genom olika förvaltningar i kommunen. Det handlar bland annat om tillgänglighet, hur stan ska utformas och hur man ska kunna bo kvar i sin bostad. Jag tror också att vi har mycket att lära av andra kulturer där man visar mer respekt och vördnad för äldre. Vi är tyvärr på väg mot ett samhälle där allt ska vara ungt och friskt.
Ju längre de äldre kan slippa kommunal hjälp, desto bättre för både kommunen och den enskilde, resonerar hon.
– Man kan se lite för mörkt på att det blir så många fler, men dagens äldre är ju så aktiva och pigga. En utmaning blir att starta ett långsiktigt arbete för att få äldre att träna och hålla sig i form och ta eget ansvar för sin hälsa.
Skulle du vilja bli gammal i Uppsala?
– Ja, med tanke på det vi har på gång. Och jag tycker att Uppsala står sig bra i landet. Vi har bara några få i kö till särskilda boenden och målet är att alla ska ha fått en plats före sommaren.