De privata vårdföretagen har konkurrensfördelar gentemot kommunen anser kritikerna.
Som UNT tidigare berättat vill den borgerliga majoriteten i Uppsala kommun utreda möjligheten att införa lagen om valfrihetssystem (LOV) inom äldrevården. Lagen öppnar för fler än de vårdbolag som i dag vinner upphandlingar. Alla bolag som lovar att uppfylla kommunens krav på kvalitet och pris får vara med och erbjuda sina tjänster till invånarna.
Från oppositionen möts förslaget med blandade känslor.
– Vi tycker att det är jätteväsentligt att de äldre har en valfrihet, men vi har fortfarande frågetecken om hur ett LOV-system ska vara utformat, säger Socialdemokraternas oppositionsråd Marlene Burwick.
Hon menar att LOV har inbyggda nackdelar för den kommunala vården. Inom hemtjänsten i Uppsala kommun har vårdföretag kunnat erbjuda tilläggstjänster som inte hör till skattefinansierad vård och omsorg. Men sådana näringsverksamheter får kommunen inte bedriva.
– Inför man LOV-systemet så får de privata konkurrera på andra villkor än kommunen.
Även i Vänsterpartiet anser man att konkurrensen snedvrids till de privata vårdgivarnas fördel. Oppositionsrådet Ilona Szatmari Waldau menar att den kommunala äldreomsorgen är dyrare, måste anpassas till kommunens övriga kostnader och kan inte ta ut vinster som de privata bolagen. Hon ser LOV som ett system som leder till ännu fler privatiseringar.
– Det finns något positivt med att människor själva väljer vad de vill ha. Men det stora problemet är att LOV öppnar upp för privata aktörer som tjänar på äldreomsorgen och flyttar pengarna utomlands. Det är ett problem när vi behöver satsa alla resurser på kommunen.
Greger Bengtsson, projektledare för valfrihetsprojektet vid Sveriges kommuner och landsting, menar att den stora förändringen med ett LOV-system blir att priskonkurrensen försvinner. I stället uppstår en kvalitetskonkurrens där invånarnas val styr utbudet.
– Om ett företag startar ett boende som lockar till sig personer så blir det kvar och kan växa medan de som inte lyckas försvinner.
Fördelarna som lyfts fram är att man kommer bort ifrån prispressen och att den enskilde ska kunna välja själv. En tredje fördel är att vårdgivaren som i dag har ett tidsbegränsat avtal kan driva sin verksamhet så länge den är attraktiv och uppfyller kraven på kvalitet och pris. Tomas Odin, avdelningschef vid kontoret för vård, hälsa och omsorg i Uppsala kommun tror att LOV-systemet kan underlätta för mindre aktörer att starta vårdboende:
– En fördel är att man skapar möjligheter för ideella organisationer som har svårt att vinna upphandlingar men som vill starta ett boende med särskild inriktning, till exempel inriktat på persisktalande äldre eller personer som vill ha sitt husdjur på boendet.
Folk brukar klaga på svårigheten att göra rätt pensionsval, hur lätt blir det för åldringar att välja ”bästa äldreboendet”?
– Det blir otroligt viktigt att det finns ett bra informationsmaterial.
Han ger exempel på Stockholms stad som infört LOV-systemet och som på sin hemsida informerar om de olika äldreboenden som man kan välja. Där redovisas även vad de boende tycker om boendet. Systemet ger dock ingen garanti för att det finns plats på det boende man önskar.
– Finns det en ledig plats så flyttar man in på en gång, annars får man vänta på sin tur. Men tre års väntetid kommer det aldrig att bli tal om.
Från politiskt håll hoppas man att LOV-systemet ska bli en konkurrens om kvaliteten. Finns det inte en risk för att det bara handlar om vem som marknadsför sig bäst gentemot de äldre?
– Det tror jag faktiskt inte, särskilt inte inom vårdboenden. Det är ju en biståndshandläggare som fattar beslut om ett vårdboende och därefter ger information om de olika alternativen. Om en vårdgivare skulle marknadsföra sig direkt mot eventuella kunder i hushållen tror jag kostar mer än det smakar, säger Tomas Odin.