Anrika Odinsborg har varit tillfälligt stängd i snart en månad. Utanför står numera firma- och servicebilar, och hoppfulla besökare har fått vända om efter att ha läst en skylt om stängningen.
Katarina Leijon äger och driver rörelsen Odinsborg som ägs av Statens fastighetsverk, SFV. Hon möter oss i regn och snålblåst för en husesyn. Men vi kan inte röra oss hursomhelst, förklarar hon, medan vi går in genom stora ingången. Här är inget sig likt; allt, från möbler till läskedrycker, har burits upp och travats och staplats på andra våningen.
I jakten på svampen har vägg och golv i kök och källare brutits upp, och Katarina Leijons kök är numera en "zon".
– Det är helt inplastat. Man måste ha tillstånd, byta till skyddskläder och gå genom en sluss om man ska in. Och absolut ingenting får lämna byggnaden, för tänk om svampen sprids överallt!
Överallt brummar det från fläktar och värmelampor. Ett starkt gift har sprutats över svampkolonin i källaren, och värmelampor ska påskynda proceduren. På onsdagen bröts köksgolvet upp, och där hittades roten till det onda: ett gammalt avloppsrör som stått och läckt vatten i flera år.
Allt började med att personalen förra hösten märkte att köksgolvet började svaja, och på förvintern kom SFV och undersökte golv och källare. Fuktskador, var misstanken.
– Mögel har man ju sett förr, i ett så här gammalt hus, säger Katarina Leijon.
SFV sågade upp ett hål i golvet för provtagning, och kunde då konstatera en betydande fuktskada. Ytterligare undersökningar planerades efter sommaren. Men runt samma hål upptäcktes sedan svampangreppet av personal på Odinsborg.
– Det hade kommit upp vit svamp runt hela luckan, och jag tänkte bara: "Oj, shit!", säger Katarina Leijon, som larmade SFV som omedelbart kom ut till Odinsborg.
Under vidare undersökningar upptäcktes två stora hussvampsangrepp. De hängde på undersidan av källarplankorna.
– Svampen började växa ut från ytterväggen också och var så här stor, säger hon och måttar ett par decimeter.
Men nu ska svampen - och allt angripet material – bort från den anrika restaurangen. Hon hoppas på att få öppna igen i sommar.
– Det är klart att man kan lägga sig och gråta åt eländet men vad skulle det tjäna till? Livet går vidare, och jag ser fram emot ett nytt ändamålsenligt kök och det har det aldrig någonsin varit – och en kul återöppning av Odinsborg.