I elva år har Andreas Sånglöf jagat älg i Västernorrland. Men för ungefär en vecka sedan så var han med om något han aldrig upplevt tidigare.
– Jag hörde något som flåsade bakom ryggen på mig och då vände jag mig om. Sedan såg jag något pälsigt bland blåbärsriset – först trodde jag att det var någon av jakthundarna, säger Andreas Sånglöf.
Men det visade sig ganska snabbt att det inte var någon hund.
– Jag trodde först inte mina ögon när jag såg ett björnhuvud titta upp. Då fick jag en adrenalinkick och passade på att filma.
Björnen springer sedan rakt emot Andreas Sånglöf och som närmast är den ungefär sex till sju meter ifrån honom.
– Jag kände mig aldrig hotad – jag tror inte ens att den såg mig. En del har undrat hur jag kunde vara så kall, men den verkade inte bry sig om mig. Hade den gått emot mig och lyft öronen och varit mer aggressiv så hade det varit en annan sak. Men jag upplevde det bara som en häftig upplevelse.
Andreas Sånglöf började vissla när björnen kom närmare.
– Jag ville bara uppmärksamma den på att jag var där – man vill ju inte ha den i knät.