Se bilder från vårpromotionen i Uppsala
Vi ska se till att alla kommer rätt. Och stå och se vackra ut förstås. Det ska ju vara lite pompa!Så beskriver den i studentmössa och frack klädde Max Andersson, från Smålands nation, en studentmarskalks huvuduppgifter under doktorspromotionen.
— Det är en ära att få hjälpa, säger Stefan Poon, den studentmarskalk som under promotionen haft i uppgift att hjälpa Lisbeth Fries med vad som kan dyka upp.
- Ett hedersuppdrag, tillägger han och klappar henne på handen, innan han rullar Lisbeth Fries i sin rullstol till förfriskningarna på övervåningen.
Under den över tre timmar långa promotionsceremonin är det en mängd små uppgifter som någon måste sköta. Denna någon är ofta de 17 marskalkarna från Uppsalas studentnationer.
— Som grupp har vi ett mycket stort ansvar för att allt flyter, även om varje enskild uppgift inte är så stor, säger Jenny Theorell Haglöw, studenternas övermsarkalk.
Med för fjärde året
Maria Borg är med för fjärde året. Tillsammans med Ulrika Palmkvist flankerar hon ingången till rektorskansliet där jubeldoktorerna samlas före promotionen. Inne i aulan ska hon, trots sin eleganta klädsel i långklänning, studentmössa och marskalksband i gult och blått, vara korgosse.
— Jag håller i manuskriptet åt promotorn när denne går ner från talarstolen för att på latin läsa för de blivande jubeldoktorerna, förklarar hon.
Både Maria Borg och Ulrika Palmkvist tycker att marskalksuppdraget i allmänhet och promotionshögtiden i synnerhet är fantastiskt.
- Efter att ha varit aktiv vid nationen några år får man se något helt nytt här. Alla vill vi nog bli doktorer efter promotionen, säger Ulrika Palmkvist.
Karin Högström är ordförande i det så kallade marskalkskonventet, och en sann promotionsentusiast.
— Promotionen är så spännande att jag skrev min C-uppsats i historia om maktstrukturerna i 1800-talets promotioner, berättar hon.
Annan hierarki
På den tiden var hierarkin en annan än i dag.
— Studenterna och de nya doktorerna gick längst bak i processionen, och representanterna för akademin först. Efteråt, i Botaniska trädgården, bar studenterna rektorn och hedersgäster som kungen på sina axlar. I dag går studenterna och de unga doktorerna först och högtiden är främst menad för dem, säger Karin Högström.
Fanbärarna är en annan grupp studenter med en central roll under promotionen, också de representerar nationerna och studentkårerna. När gästerna anländer till universitetshuset står hela fanborgen uppställd i trapphallen.
Fanbärarna har övat sedan sex på morgonen och Marcus Molander vet vad som är viktigast.
- Att hålla upp hakan. Då får man en bra hållning, säger han.
Pustade ut
Efter promotionen kan Jenny Theorell Haglöw, som även ansvarar för fanbärarna, pusta ut.
— Allt gick bra. En mikrofon halkade av promotorn hela tiden, men det märkte nog ingen, säger hon.
På kvällen stundade bal på slottet.
— Där är vi brandvakter bland annat, men på dansen är vi med. Kanske kan man bjuda upp rektor, säger Maria Borg.
— Förra året dansade jag med UNT:s chefredaktör, säger Ulrika Palmkvist.
UNT: Kunde han dansa?
— Det kommer jag inte ihåg.
FAKTA
Studentmarskalkarna
Förutom att medverka vid promotionerna är marskalkarna med vid bland annat professorinstallationen på hösten, kransläggning på Dag Hammarskjölds grav, vid utdelning av priser som Skytteanska priset, vid konserter som Allmäna sångens vårkonsert och vid Gunilla klockan på sista april, vid besök av prominenta gäster, och vid recentiosmottagningarna i början av terminerna.
Marksalkarna organiseras i ett marskalkskonvent som faller under kuratorskonventet, där nationernas kuratorer sitter.
På marskalkskonventets hemsida kan man läsa att:
"Marskalkar går stiligt och står rakt med armarna längs kroppen. Tanken är att se snygg ut, och ge alla gäster känslan att vara uppvaktad."
Så jobbar vi med nyheter