Dialogledaren Sandra Dauksz ber scouterna att ställa sig nedanför trappan utanför scoutstugan i Sunnersta. Deltagarna är 13-15 år och medlemmar i Wasakåren.
I dag ska de ta ställning till en rad påståenden och värdera hur väl de stämmer överrens med verkligheten. Övningen börjas mjukt med påståendet: ”sura godisar är godast”. Men snart blir det mer komplicerat: ”Alla blir lika behandlade inom Scouterna”.
På marken ligger det siffror, ett till fem. Barnen tränger ihop sig på siffran fyra. Men några har ställt sig på de lägre siffrorna.
– Många säger saker på skämt, till exempel bög. Jag tror inte att man menar så mycket med det, men om någon faktiskt är homosexuell tror jag att de kan ta illa upp av att man skämtar så, säger en av scouterna som ställt sig på siffran två.
Dagens övningar är en del av Scouternas rikstäckande mångfaldsprojekt ”Värsta fördomen”, som utformas i samarbete med Stiftelsen Expo, Röda Korsets Ungdomsförbund och Ungdom Mot Rasism.
– Med projektet vill vi hjälpa scouterna att se på vilka sätt som strukturer och normer kan begränsa människor. Det handlar bland annat om könsnormer, rasism och funktionsnormer, säger kvällens dialogledare Sandra Dauksz.
Lite senare under kvällen får alla deltagare blunda medan ledarna fäster färgade band på deras huvuden. När de åter öppnat ögonen får de dela in sig i grupper. Övningen leder till en diskussion om varför man väljer att tillhöra vissa grupper – i skolan, under scoutträffar och i samhället.
– Jag tycker att den här träffen har varit jättebra. Men får se att alla har olika åsikter och diskutera olika ställningstaganden. När vi är på läger så träffar vi många andra scouter och tillsammans tror jag att vi kan göra skillnad, säger 14-åriga Axel Arevalo Marquardt.
– Det är viktigt att prata om fördomar eftersom många glömmer bort att man har dem, säger Linnéa Lantz, 13 år.
Johan Köhler som är scoutledare i Wasakåren menar att Scouterna är en världsomspännande rörelse som är öppen för alla. Den riktar sig till både pojkar och flickor, är religiöst obunden och spridd över hela världen. Ändå finns det mycket som kan bli bättre.
– Tittar man på våra medlemmar så återspeglar det inte samhället i stort. Men Wasakåren har pågående projekt för att öka rekryteringen från grupper i samhället som vi har svag representation från, bland annat personer med utländsk bakgrund och flickor, säger Johan Köhler.