Schweiziska kråkor blev spanska i Spanien
När Uppsalaforskare vid Evolutionsbiologiska institutionen vid Uppsala universitet lät spanska svartkråkor uppfostra schweiziska, ja då glömde fågelungarna sitt arv och anpassade sig totalt efter de sociala villkor som gäller för spanska kråkor.
Men när Uppsalaforskarna undersökte kråkliv i Spanien framträdde ett helt annat mönster. De spanska kråkorna har ett mer komplicerat familjeliv, som bygger på att ungarna stannar kvar hos föräldrarna i mer än ett år. De unga kråkorna avstår själva från kärleken och hjälper istället sina föräldrar att ta hand om nya kullar småsyskon.
Forskarna ville nu se i vilken utsträckning fåglarnas sociala beteende justeras efter omgivningen, och gjorde följande experiment, den första undersökning av hur det sociala beteendet anpassas efter omgivningen.
Ägg flyttades
Experimentet gick ut på att undersöka hur icke-spanska kråkungar skulle göra i en omgivning med "nya" seder och bruk.
Kråkägg från schweiziska bon flyttades till Spanien och placerades i spanska kråkbon. Skulle ungarna, som hemma i Schweiz hade lämnat boet redan under första året, nu ändra beteende i en annan uppväxtmiljö?
Uppsalaforskarna experiment gick ut på att testa hur icke-spanska kråkungar skulle göra.
Forskarna flyttade kråkägg från schweiziska bon (i Schweiz lämnar kråkungarna boet för att fortplanta sig på egen hand) och flyttade dem till Spanien för att se ifall ungarnas beteende skulle ändras om de fick en annan uppväxtmiljö.
Det visade sig snart att de schweiziska kråkungarna med spanska fosterföräldrar betedde sig på precis samma sätt som de spanska kråkungarna: de stannade hemma hos föräldrarna och hjälpte till med uppfödningen av yngre syskon i stället för att skaffa sig en egen partner. Kråkornas beteende förändrades alltså totalt när de placerades i en annan miljö.
Miljön avgör
Den "kontrollgrupp" bestående av kråkornas biologiska syskon som kläcktes hemma i Schweiz, lämnade däremot föräldrarna tidigt under första levnadsåret.
Forskarnas resultat visar att kråkans sociala beteende ytterst är ett svar på uppväxtmiljön, och att arvet inte spelar in.
Resultaten visar också att kråkungarna hade förmåga att "utvärdera" sin omgivning eftersom de valde att bete sig som om de vore spanska.
Så jobbar vi med nyheter