Kognitiva hjälpmedel. En del känner säkert igen ordkombinationen, men inte många vet vad den betyder. Varken bland gemene man eller bland människor som borde veta, eftersom de arbetar med personer som har någon form av psykisk funktionsnedsättning.
– Kunskapen om kognitiva hjälpmedel till denna målgrupp är väldigt låg. Inte bara här i Östhammars kommun, utan i hela landet, säger Helene Joelsson, enhetschef inom socialpsykiatrin och boendestödet i Östhammars kommun.
Enligt Hjälpmedelsinstitutet (HI) får endast var tionde person med en psykisk funktionsnedsättning de hjälpmedel som personen i fråga skulle ha stor nytta av och med detta som bakgrund har regeringen givit HI i uppdrag att utveckla samt informera om bra hjälpmedel för denna patientgrupp.
För Östhammars del sker denna information genom projektet Förenkla vardagen och kommunen har fått 550 000 kronor i projektstöd av HI för att höja medvetenheten och kunskapsnivån om hjälpmedel för såväl brukarna själva som för deras närstående och personal.
Vad är då ett kognitivt hjälpmedel?
– Det kan vara en handdator som går att programmera varje minut så att du kommer ihåg att gå till läkaren, vattna blommorna, ta din medicin i rätt tid och handla det du faktiskt behöver i affären, säger projektledaren Ancie Redin.
– Eller så kan det vara en timstock, som visar hur länge du ska utföra en viss aktivitet. Exempelvis hade vi en kille som kunde duscha hur länge som helst, eftersom han glömde hur länge han hade stått där. Med timstocken begränsade vi duschandet till en kvart och fick även ner hans konsumtion av schampo kraftigt.
Vid sidan av dessa kognitiva hjälpmedel kan också nämnas talande klockor, scheman och nyckelfinnare. En del möjliga att få via kommunens arbetsterapeuter, andra får den behövande själv införskaffa.
– Personer som till exempel har svårt att planera, strukturera, organisera och komma ihåg är vår målgrupp och det kan vara människor med psykiska sjukdomar, men också de som har en demenssjukdom eller som fått en stroke. Alla lever de i olika slags kaos och för att kunna leva livet lite lättare behöver de hjälp, säger Ancie Redin.
Just nu inriktas hennes arbete mycket på förberedelser inför en temadag som ska hållas inom projektets ramar på Knutmassomuseet i Gimo den 5 oktober, till vilken alla som på något sätt kommer i kontakt med personer med kognitiva funktionsnedsättningar bjudits in. Utöver det ska hon författa en manual för boendestödjarna innan projekttiden går ut den sista februari nästa år. Och så fortsätter hon förstås att informera om hjälpmedlen i alla möjliga sammanhang.
– Jag hoppas att projektet utmynnar i en legitimerad arbetsterapeut som huvudsakligen kan arbeta med kognitiva hjälpmedel och vi har även sökt pengar till en fördjupning av pågående projekt. Med enkla medel kan man förbättra vardagen väsentligt för dessa människor och på det sättet ge dem ökad livskvalitet.