Uppsalabon fick under ett par månader in sammanlagt drygt en miljon kronor på sina bankkonton, pengar som till största del snabbt fördes vidare till andra konton eller togs ut. Via internationellt polissamarbete fick den svenska finanspolisen information om överföringarna och en brottsutredning inleddes.
Det visade sig att pengarna kom från fyra bolag – i Sverige, Tunisien, Sydkorea och Tyskland – som trott sig betala fakturor till sina leverantörer. I själva verket hade de verkliga betalningsmottagarnas mejladresser kapats. På de fakturor som företagen fått och betalat fanns i stället Uppsalabons kontonummer.
En femte faktura var ställd till medlemmen av en schejkfamilj i Förenade arabemiraten som betalade 325 000 kronor för sin hotellvistelse på en exklusiv skidort i Schweiz. Även de pengarna hamnade i stället på Uppsalabons konto. Svenska finanspolisen fick information om överföringen via Interpols avdelning i emiratet.
Ekonomichefen på det svenska företaget som lurades berättade vid rättegången att någon skapat en mejladress som var en exakt kopia av adressen till företagets vd. På så sätt lyckades gärningsmännen bakom svindeln få information om bolagets skuld till ett tyskt storbolag. Även mejladresser som uppgavs gå till det tyska bolaget visade sig ha förfalskats. Kontentan blev att det svenska företaget betalade en faktura på 135 000 kronor i tron att pengarna hamnade hos det tyska bolaget. I själva verket gick de in på Uppsalabons konto, varifrån de flyttades vidare.
Uppsalabon nekar till brott i samtliga fall. Enligt mannen hade han vid tidpunkten för insättningarna upplåtit sitt bankkonto åt en bekant som ägnade sig åt omfattande handel med begagnade bilar men som numera inte går att nå. Tingsrätten anser att uppgifterna är "synnerligen svävande". Domstolen konstaterar också att Uppsalabon saknat legala inkomster som kan förklara de stora transaktionerna. Slutsatsen blir att mannen, som tidigare är ostraffad, döms för fem fall av grov penningtvätt. Straffet blir villkorlig dom och 240 timmars obetald samhällstjänst. Om fängelse i stället valts som påföljd skulle strafftiden ha blivit ett år.
Samtidigt döms två andra män mot sitt nekande för att ha tagit emot en del av svindelpengarna från Uppsalabons konto. Vem som legat bakom de kapade mejladresserna och fakturorna har inte gått att utreda.