Saturnus siktar mot Uppsala
På onsdag, 27 oktober, kommer spänningen att vara stor på Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Då samlas personalen till rymdvaka. Ett instrument som byggts i Uppsala ska börja leverera resultat från planeten Saturnus största måne.
Intressant atmosfär
Instrumentet som IRF byggt, ett av många moderna mätinstrument ombord, är en Langmuirsond, ett slags väderstation för mätningar på elektriskt laddad gas.
Titans atmosfär har ett alldeles speciellt intresse för forskare här på jorden. Den består till största delen av kväve och metan. Energirik strålning från solen och från partiklar i Saturnus enorma magnetfält slår sönder kvävemolekylerna i Titans atmosfär. Det är det början på ett komplicerat samspel som utvecklas till en slags organisk-kemisk fabrik.
Titans atmosfär liknar den som jorden hade när livet på vår planet uppkom för cirka fyra miljarder år sedan. Därför tror forskarna att den övre atmosfären kan ha spelat en viktig roll när livets byggstenar bildades här på jorden. En av huvuduppgifterna för Langmuirsonden är att uppskatta hur effektiv denna produktion av komplicerade organiska föreningar är och vad den beror på.
Kan ge viktiga ledtrådar
Langmuirsonden ska också bestämma hur Titans atmosfär eroderas. Från solen kommer en solvind som kontinuerligt "blåser bort" gas från atmosfärer i solsystemet. Jorden skyddas delvis av ett starkt magnetfält, men ändå försvinner ungefär 100.000 ton/år ut i rymden.
Planeten Mars har inget magnetfält och förlorar nästan hela sin atmosfär på 100 miljoner år. Titan påverkas istället av en vind i Saturnus magnetfält. Studierna av Titan kan därför ge viktiga ledtrådar till hur vår egen planets atmosfär har utvecklats.
Så jobbar vi med nyheter