Satt i fängelse åt Uppsalabo – rutinerna brast

En man lurade sig in på fängelset genom att låtsas vara en brottsdömd Uppsalabo. Utredningen visar att Kriminalvården inte har några regler för hur en identitetskontroll ska gå till.

Kriminalvården saknar regler för hur en identitetskontroll ska gå till. Det är inte ens fastställt vad som räknas som en giltig id–handling inom Kriminalvården. Bilden är ett montage.

Kriminalvården saknar regler för hur en identitetskontroll ska gå till. Det är inte ens fastställt vad som räknas som en giltig id–handling inom Kriminalvården. Bilden är ett montage.

Foto: TT

Uppsala2023-01-06 21:00

I höstas rapporterade UNT att en person ertappats med att sitta i fängelse åt den man som egentligen skulle avtjäna straffet.

Bakgrunden är att en 31–årig Uppsalabo dömdes för grovt skattebrott till fängelse i nära tre år. 31–åringen skulle avtjäna straffet på Svartsjöanstalten nära Stockholm men där dök en annan person upp och utgav sig för att vara 31–åringen. Fejkfången satt felaktigt i fängelse i sju månader innan han avslöjades.

undefined
Mannen fejkade sig in här på Svartsjöanstalten. Han flyttades sedan till anstalten Beateberg men där gjordes ingen uppföljade id-kontroll.

Enligt Kriminalvårdens utredning är det oklart hur bluffen kunde lyckas. "Det finns risk att man glömde att kontrollera identitetshandlingen i samband med inskrivningen", står det i rapporten.

Om detta glömdes bort vet ingen. Att en id–kontroll har genomförts vid inskrivningen behöver nämligen inte registreras, enligt Kriminalvårdens rutiner. Därmed behöver inte heller den uppvisade id–handlingen skannas in eller det uppgivna personnumret noteras.

undefined
Den 31-åring från Uppsala som smitit från sitt fängelsestraff är internationellt efterlyst.

Av utredningen framgår att 31–åringen och fejkfången inte liknar varandra till utseendet. Om fejkfångens utseende hade jämförts med en bild på 31–åringen kanske lurendrejeriet hade upptäckts. Men Kriminalvården kunde inte få fram något så kallat daktningsfoto på 31–åringen, det vill säga den typ av foto som tas för att fastställa identiteten på brottsmisstänkta. Orsaken var att det inte fanns något daktningsfoto på honom.

undefined
Fejkfången satt sju månader i fängelse under falsk identitet. Merparten av tiden var han på Svartsjöanstalten på Ekerö utanför Stockholm.

I rapporten framkommer flera brister, exempelvis att Kriminalvården saknar regler för hur en identitetskontroll ska gå till. Det är inte ens fastställt vad som utgör en giltig id–handling inom Kriminalvården. Vid det aktuella fängelset, Svartsjöanstalten, finns inte heller rutiner om att daktningsfotot ska granskas så man kan fastställa att det är rätt person som har inställt sig.

undefined
I Kriminalvårdens utredning av fallet med 31-åringen förelås att personalen ska bli tvungen att registrera att id-kontroll av de intagna verkligen genomförts.

Efter fem månader på Svartsjöanstalten flyttades fejkfången till ett annat fängelse men där gjordes ingen förnyad id-koll. I september, då han varit inspärrad i sju månader, framkom av okänd anledning misstankar om att fel person satt på anstalten.

Fejkfången sa då att han hade tagit på sig att avtjäna 31–åringens straff eftersom det riktats hot mot 31-åringen i hans hemland. Sedan det hela uppdagades är 31-åringen internationellt efterlyst.

undefined
Enligt Uppsalaåklagaren Magnus Berggren är det troligen inte olagligt att bluffa sig in i ett fängelse med påhittad identitet.

Har fejkfången begått brott genom att nästla sig in i fängelserna? Uppsalaåklagaren Magnus Berggren har i en tidigare intervju uppgett att handlingen troligen inte är brottslig.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!