Asal Gohari (S), ordförande i Socialnämden i Uppsala kommun, ser flera fördelar med att återinföra Bostad först. "Att ha ett hem kan ge motivation och trygghet att hjälpa sig själv, man ser bostaden som en faktor för att människor ska vilja göra en livsstilsförändring", säger hon.
Bostad först är en insats där långvarigt hemlösa personer får hjälp att hitta en bostad. Modellen användes i Uppsala kommun mellan 2016 och 2019 men lades sedan ner. Detta på grund av att kommunägda Uppsalahem drog sig ur satsningen då de bland annat upplevde klagomål om att de hemlösa som fått en bostad skapade problem för de andra hyresgästerna.
Men nu kan insatsen göra comeback. I juni 2021 fattade socialnämnden beslut om att utreda ett återinförande av Bostad först.
– Bostad först är ju en beprövad modell. Av olika skäl gick det inte att fortsätta för att samverkan inte funkade med hyresvärden. Men från socialnämndens sida har vi alltid haft tilltro till den här modellen, säger Asal Gohari (S), ordförande i socialnämnden.
Till skillnad mot många andra modeller som kräver att man ska vara drogfri för att ha möjlighet att få en bostad finns inga sådana krav i Bostad först. I stället är tanken att hemlösa personer ska kunna få en bostad oavsett hur den övriga situationen ser ut.
– En individ som är hemlös har ofta en bakgrund med missbruksproblematik eller psykisk sjukdom. Det traditionella är att först ge behandling och hjälpa personen ur sitt missbruk, men här vänder vi på det och testar att erbjuda bostaden först. Att ha ett hem kan ge motivation och trygghet att hjälpa sig själv, man ser bostaden som en faktor för att människor ska kunna göra en livsstilsförändring.
Den senaste kartläggningen av hemlöshet i Uppsala gjordes 2017 av Socialstyrelsen. Då var 924 personer i kommunen hemlösa. En tredjedel uppgav missbruksproblem som orsak till hemlösheten. Även psykisk ohälsa angavs som orsak i stor utsträckning.
Varför tror ni att insatsen kommer fungera bättre den här gången?
– Det är det vi ska titta närmare på i utredningen. Det jag vet att det lutar mot är ett starkare stöd till de som får en bostad inom insatsen. Det kan vara en kontaktperson som gör dagliga hembesök och att man faktiskt får rätt stöd i att lyckas med boendet och kan komma in i de rutiner som en vardag med en egen lägenhet innebär, säger Asal Gohari och fortsätter:
– Sedan ska man vara ödmjuk för att enskilda fall kanske ändå inte funkar, att bostaden inte hjälpte för att göra en livsstilsförändring. De fallen kommer att finnas. Man ska heller inte se det som en insats där nämnden kommer erbjuda alla som är hemlösa och lider av missbruk en bostad. Det är ju fortfarande så att en socialsekreterare gör en bedömning om personen är lämplig att få en bostad.
Det finns i nuläget ingen kalkyl för kostnaden för projektet.