Satsning för att mota extremgrupper i kyrkovalet
Svenska kyrkan satsar tolv miljoner för att marknadsföra kyrkovalet i september. I förra valet röstade 14,2 procent av medlemmarna. Det är procentuellt lika många som röstar i kårvalet i Uppsala.
På tisdagen kallade ärkebiskopen tillsammans med Svenska kyrkans informationsstab till presskonferens för att informera om kyrkovalet i september. Svenska kyrkan satsar tolv miljoner för att marknadsföra valet, bland annat genom reklam i radio, tv och tidningar.
-Vi kan inte göra så mycket mer än att informera om vikten av att rösta. Men det är inte bara i kyrkovalet som det är få som röstar, det var likadant i exempelvis EU-valet, säger KG Hammar.
Ändra valsystemet
Ett lågt valdeltagande reser funderingar om valets legitimitet, om det är möjligt att förändra valsystemet för att locka fler till valurnorna.
I dag används ett valsystem med direktval till fyra nivåer inom Svenska kyrkan, exempelvis kyrkomötet, Svenska kyrkans högst beslutande organ. KG Hammar anser det inte uteslutet att reglerna kommer att ses över. Ett lågt valdeltagande öppnar för indirekta val även till kyrkomötet.
-Frågan är mycket känsloladdad, men vi måste fundera över om vi verkligen ska ha direkta val till alla nivåer inom kyrkan. Ett alternativ är direkta val lokalt, indirekta val i övrigt. Valdeltagandet i höst kommer att påverka den här diskussionen ordentligt, tror KG Hammar.
Anses inte rumsrent
Svenska kyrkan har 5,8 miljoner röstberättigade medlemmar. Vid förra valet ökade valdeltagandet något, men det är fortfarande ingen som riktigt vet varför. En orsak som ofta nämns i sammanhanget är sverigedemokraternas intåg i kyrkovalet. Många ifrågasätter om sverigedemokraterna ska få delta i kyrkovalet. Partiet anses inte tillräckligt rumsrent. Men ärkebiskopen tvekar inte.
-Självklart ska sverigedemokraterna få delta i valet. I demokratiska sammanhang får man tycka hur tokigt som helst. Och det är inte alltid sverigedemokraterna som säger det som är tokigast.
Ärkebiskopen tröstar sig med att sverigedemokraterna och deras politik aldrig kommer att få majoritet i kyrkans värld.
Och så lägger han till:
-Tankar och åsikter försvinner inte för att de stryps. Man kan införa spärregler i valet, men inte för att stoppa vissa åsikter. Spärregler kan införas för att effektivisera beslutsarbetet. Av den anledningen tror jag att frågan om spärregler kommer upp efter valet, säger KG Hammar.
FAKTA
Kyrkovalet äger rum 18 september. Valet hålls vart fjärde år. Svenska kyrkans medlemmar som är folkbokförda i Sverige och som senast på valdagen fyller 16 år har rösträtt, sammanlagt ca 5,8 miljoner människor. Vid det senaste valet röstade 14,2 procent, cirka 840 000 personer. De som röstar utser förtroendevalda till församlingar, samfälligheter, stift och det nationella kyrkomötet. De grupper som deltar i valet kallas nomineringsgrupper. Det kan vara politiska sammanslutningar eller andra intressegrupper. Mer information om kyrkovalet finns på www.svenskakyrkan.se
Så jobbar vi med nyheter