Det framgår av en stor internationell studie, som publiceras i veckans nummer av den ledande vetenskapstidskriften Nature.
Med avancerad teknik har 23 forskargrupper, däribland professor Ann-Christine Syvänens forskargrupp vid Akademiska sjukhuset, undersökt hela arvsmassan i blodprover från nära 10 000 patienter med ms och mer än 17 000 jämförelsepersoner utan sjukdomen.
På ett 50-tal ställen i dna-spiralen fann forskarna att vissa genetiska varianter var klart vanligare hos patienterna med ms jämfört med hos de friska jämförelsepersonerna. Av dessa genvarianter har 29 inte tidigare kopplats till ms.
Flera av dessa genvarianter finns i områden av arvsmassan som har betydelse för hur immunsystemet fungerar, bland annat för utmognaden av en sorts vita blodkroppar som kallas T-hjälparceller.
Forskarna hoppas nu få ledtrådar för fortsatta studier kring mekanismerna bakom multipel skleros, vilket i sin tur på sikt klan leda till utvecklingar av nya behandlingar av sjukdomen.