En skarp vissling i domarpipan och spelet är i gång på konstgräset vid Valsätraskolan. Sara Amana är rörlig på plan. Hon jagar intensivt efter bollen.
– Jag har alltid drömt om att spela fotboll, men det här är första gången som jag har fått chansen, berättar hon i halvlek.
Hon är född och växte upp i ett läger i Zambia. Hon kom till Sverige som så kallad kvotflykting, en asylstatus från FN:s flyktingorgan UNHCR till särskilt skyddsbehövande.
– Jag bor med min familj och jag spelar fotboll på all min fritid, säger hon.
När integrationsprojektet Tillsammans ordnar aktiviteter är alla välkomna, ändå är det mest killar på plan. Och så Sara förstås.
– Det är inte bara killar som kan spela. Jag är också stark, säger Sara Amana.
Hon kämpar för att ta bollen från någon av killarna och vill göra mål. Hon är snabb och hänger med spelet både upp och ned på plan.
Totalt är det omkring 30 ungdomar som spelar den här fredageftermiddagen. Deras berättelser och situation skiljer sig åt. Det finns ungdomar som lever gömda, som inte har mat för dagen eller någonstans att bo. Andra behöver hitta en gemenskap eller bara ett andrum från orostankarna som snurrar.
– De är osäkra. 80 procent av ungdomarna som är här har inte uppehållstillstånd. Många har det väldigt svårt, säger Aftab Husseini.
Han står bakom ytterlinjen på fotbollsplanen och håller ett öga på spelet. Rullar en boll i väg för långt utanför plan, skickar han direkt in en ny så att spelet fortsätter.
– De har inget annat att göra. Skulle de inte ha Tillsammans skulle de fastna i narkotika, göra snatterier eller bråka. Men efter en dag med oss är de helt slut.
Han och Odin Lindell är projektledare för Tillsammans. Det märks att duon är viktig för ungdomarna. Behöver någon hjälp med något så går de till Odin och Aftab. Det kan gälla papper från Migrationsverket eller frågor som "var ska jag bo?"
– Vi har inga specifika tider. Jag kan inte stänga av telefonen. Varje persons liv gör skillnad och vi kan inte förlora ett liv. Vi vill att ungdomarna ska må bättre, säger Aftab Husseini.
Integrationsprojektet Tillsammans riktar sig till ungdomar i åldrarna 12 till 25 år. Det är till för både nyanlända och redan etablerade killar och tjejer. Som en del i projektet ingår att förmedla kunskap om det svenska samhället.
– Vi försöker prata om jämställdhet och när det kan bli fel. En del har jobbigt hemma också och då ringer de direkt till oss.
Mohammad Soltani är en av ungdomarna som Aftab och Odin hjälpt. Han har en allvarlig blick, som hos någon som har sett för mycket. Han kom till Sverige från Afghanistan för tre år sedan. Han har fått ett avslag på ansökan om uppehållstillstånd och för en tid sedan fyllde han 18 år.
– Då måste jag flytta, men Aftab och Odin hjälpte mig. De hittade ett rum hos en familj till mig.
Mohammad Soltani kunde stanna i Uppsala. En liten bit trygghet blev kvar. För Mohammad är gemenskapen hos Tillsammans viktig.
– Förra året hade jag ingen aktivitet. Jag bara satt hemma och läste böcker, men så lär man sig inte svenska.
Han har ingen god man, utan Mohammad vänder sig till Aftab och Odin när han behöver hjälp att förstå nya regler och beslut.
– De hjälper mig med olika papper, säger Mohammad Soltani.
Också ungdomarna inom integrationsprojektet stöttar varandra. De får lära sig att hjälpa varandra och att det i Sverige inte är någon skillnad mellan tjejer och killar.
Allra viktigast för Mohammad har träningen i det nya språket varit.
– Vi kommer hit, träffar nya personer och pratar svenska. Tidigare fanns det ingenting. Då satt jag ensam hemma och tankarna snurrade.
Med Tillsammans har hans situation blivit bättre.
– Vi är många, vi löser saker tillsammans.
Aftab Husseini menar att fler också kan bidra till att stötta ungdomarna. Han uppmanar tjänstemän som möter invandrade barn och unga att se människan framför sig.
– Visa hänsyn! De här är trasiga personer och de kan ha svårt att lita på myndigheter. En del har femton år av grejer i bagaget. Ge dem en kram! Fråga "hur är det med dig?", säger Aftab.
Det behöver inte vara svårare än så. Och det kan vara början på att integrera ungdomarna i det svenska samhället.
– Alla här sköter sig bra. De är en del av lösningen, säger Aftab Husseini.
På vintern ordnar integrationsprojektet skridskoåkning för ungdomarna.
– Första gången jag åkte var det riktigt roligt. Jag ramlade många gånger, säger Mohammad Soltani.
Minnet är kärt. Ett stort leende spricker fram.