I september häktades en Uppsalabo i 40-årsåldern för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, en brottsrubricering som senare ändrades till grovt spioneri. I november häktades hans bror, som även han misstänks för grovt spioneri.
Hur går det då till när främmande makt närmar sig personer som kan tänkas lämna ut hemliga uppgifter? På sin hemsida redogör Säkerhetspolisen för proceduren. Här är de sex steg som aktörerna enligt Säpo brukar använda sig av:
Steg 1: Analys
Värvningsprocessen börjar med en analys av vilken information som den utländska underrättelsetjänsten behöver.
Steg 2: Målsökning
En underrättelseofficer får i uppdrag att hitta en person som kan dela med sig av den efterfrågade informationen.
Steg 3: Studie
Här görs en kartläggning av den utvalda personen. Det handlar om sådant som personliga egenskaper, svagheter, ekonomi och familjesituation. Utifrån dessa uppgifter bedöms möjligheterna att få personen att bli spion.
Steg 4: Närmande
Underrättelseofficeren tar kontakt med personen. Kontakten tas på ett sätt som ska uppfattas som spontant och slumpmässigt men är i själva verket mycket välplanerat.
Steg 5: Vänskap
Om mötet blir lyckat inleder underrättelseofficeren en vänskapsrelation med den tilltänkta agenten. Personen utsätts för en charmoffensiv och får oskyldiga uppdrag för att testa relationen, exempelvis att lämna över dokument som inte är hemliga. Personen vänjs också vid att ta emot gåvor. Vaksamheten och omdömet bryts ner hos den utvalda personen, ibland under flera års tid.
Steg 6: Värvning
Slutligen ställer underrättelseofficeren den tilltänkta agenten inför frågan att lämna ut hemlig eller känslig information. Värvningsfasen är det svåraste ögonblicket i processen, men om det lyckas har personen blivit agent för ett annat lands underrättelsetjänst.
Varför lägger Säpo ut den här typen av information på sin hemsida?
– Syftet är att göra människor uppmärksamma på hur främmande makt kan arbeta för att värva personer som har tillgång till hemlig information. Vi vill skapa en medvetenhet och öka förståelsen för hur främmande makt agerar, säger Karin Lutz, pressekreterare vid Säkerhetspolisen.
Hur många fall uppdagades under 2020 där främmande makt försökte genomföra den typen av värvningar?
– Vi har ingen möjlighet att gå in på exakta siffror, men generellt kan vi säga att hotet mot Sverige har breddats och blivit mer komplext, uppger Karin Lutz. Främmande makt kombinerar och använder alla sina resurser för att nå sina mål. Dessa angrepp pågår ständigt och påverkar Sveriges demokrati. Sverige är ett attraktivt mål för andra stater och Säkerhetspolisen bedömer att underrättelsehotet mot Sverige kommer att fortsätta vara högt de närmaste åren.
Michael Jonsson, forskningsledare på Försvarets Forskningsinstitut, har tidigare berättat för UNT att de som rekryteras ofta är sårbara på något sätt.
– Det kan handla om ekonomiska problem, bekymmer i äktenskapet eller missnöje på arbetsplatsen, vilket kan användas för rekrytering. Tidigare, under andra världskriget och kalla kriget, fanns ofta ideologiska motiv.