Det är inte något dåligt utgångsläge för en ny presidentkampanj om fyra år – förutsatt förstås att Romney förlorar mot Obama i höst. Och med Santorums upprepade beskrivning av Romney som helt oduglig så är det säkert just en sådan kalkyl han gör. Man kan också notera att Santorum, när han meddelade sitt beslut att dra sig ur kampanjen, inte uttalade något stöd för Romney och inte ens nämnde rivalen vid namn.
Men Santorum är inte bara en besegrad medtävlare utan också en skicklig företrädare för den djupa sociala och moraliska konservatism som är en så viktig del av det nutida republikanska partiet. De senaste åren har denna riktning överskuggats av den så kallade Tea Party-rörelsen som är mer intresserad av att bekämpa staten och skatterna än av att vara mot aborter och homosexualitet.
De moralkonservativa kan inte ta över hela partiet men de kan driva andra republikaner ut på högerkanten. Mitt Romney, som under sin tid som guvernör i Massachusetts hade en tolerant hållning både till aborter, homosexualitet och preventivmedel har under valrörelsen tvingats långt ut åt andra hållet och kan nu inte utan vidare återgå till sina tidigare ståndpunkter. Han behöver de moralkonservativas stöd i höst.
Santorum ger röst också åt andra ytterlighetsståndpunkter. Hans utrikespolitik beskrivs bäst som paranoid – han har till exempel utmålat vänsterpolitiker i Latinamerika som ett hot av samma dignitet som Iran. I samma anda tar han avstånd från den boskillnad mellan religion och politik som alltid varit ett av de fundament som USA som nation vilat på.
Om Obama väljs om, vilket det mesta just nu tyder på, så kan Santorum alltså dyka upp igen om fyra år. Om det går så får den demokrat, en del gissar på Hillary Clinton, som i så fall ställs emot honom som uppdrag att försvara grundläggande amerikanska värderingar mot attacken från den mest moralkonservativa högern.