– Tidigare har vi hållit oss uppdaterade om vad som händer, men nu kan vi börja prata konkret om vad som kan göras. Någon sa till mig att en anledning till att Tämnaren betyder mycket för oss i Heby är för att den är så synlig där. Vi tänker på sjön mer än det kanske görs i Uppsala, där andra sjöar är närmre och mer synliga.
Det säger Camilla Winqvist, miljöstrateg i Heby kommun och en i den grupp av tjänstemän och politiker från Heby, Tierp och Uppsala som besökte Tämnaren för att diskutera sjöns hotade framtid. Föreningen Tämnarens Vatten har sedan en tid tillbaka kämpat för att den alltmer sjunkande vattennivån ska uppmärksammas. Länge var det tyst från Uppsalas håll, trots att kommunen nyttjar sjön för sitt dricksvattenbestånd. Men förra året bröts tystnaden och nu hoppas sjöns försvarsförening att arbetet ska kunna komma igång.
– Det är väldigt betydande att Uppsala är med i båten. Det här berör hela sjön och då kan inte bara en eller två kommuner peta i den, utan det måste ske gemensamt. Föreningen skapades för att väcka opinion om sjön och nu är det samarbetet som gäller, säger Ulf Nygren, ordförande i Tämnarens Vatten.
Att arbetet måste påbörjas var något som de samlade kommundeltagarna var överens om, när de diskuterade i den gassande morgonsolen vid dammluckorna i Ubblixbo. Problemen med en sjunkande vattennivå, ökad mängd bottensediment och en kraftig vasstillväxt behöver åtgärdas, men ledorden är att skynda långsamt, då många faktorer spelar in och en hastig åtgärd kan vara minst lika katastrofal som att inte göra någonting.
– Det krävs att man gör en bedömning på lång sikt. Vart kommer problemen i från? Vassen växer inte såhär snabbt utan en yttre påverkan. Nu handlar det om att hitta den bästa lösningen, säger Uppsalas vattenstrateg Zahrah Lifvendahl.
Föreningen Tämnarens Vatten har flera förslag på vad som kan göras för sjön, bland annat att den skiftande vattennivån borde dokumenteras digitalt, men också att reglerna kring dammluckorna ses över. Här sköts vattentillförseln till Tämnarån och de nuvarande vattendomarna hänger kvar från när det fortfarande fanns många aktiva kraftverk i ån.
– Allt sköts manuellt av en herre i Harbo, som åker hit och vevar upp och ner luckorna. Reglerna är från 1870-talet, men det finns inte samma behov i dag och det borde kunna skötas med modern teknik, säger Ulf Nygren.
Enligt Sara Sjödal (C) från Tierps kommun är det svårt att ändra i vattendomarna, men att det ändå går att jobba utifrån det förlegade systemet tills en bättre lösning hittas.
– Vi måste köpa mer tid innan sjön växer igen helt och det är försent.