Tidigare psykologstudenten Viktor Mauritz gjorde studien som skulle komma att ge honom sin psykologexamen efter att ha hört historier om "renovräkningar" från bekanta och mediernas bevakning.
– Jag blev intresserad av ämnet på grund av allt som hänt i Uppsala de senaste åren, jag har bekanta som varit med om renoveringsprojekten och begreppet renovräkning har också tagits upp i media, alltså när stora renoveringar görs med ett resultat på kraftiga hyreshöjningar. Människor har i tidigare forskning vittnat just om att man mått dåligt av liknande fenomen, så jag blev nyfiken på att försöka studera det närmare psykologiskt.
LÄS MER: Missnöjda hyresgäster efter renoveringskaos
LÄS MER: "Många har inte råd att bo kvar"
För att undersöka saken skickade Viktor Mauritz ut en ingående enkät till 1 000 boende i Kvarngärdet och Gränby, där stora renoveringsprojekt pågått de senaste åren. Av dessa svarade knappt 200, och slutligen var 164 personer med i studien. Här jämförde man hyresgäster som bott i området innan och under renoveringstiden, med de som flyttat in efteråt.
– Bland de som bott i området under hela renoveringsperioden kunde vi se att man upplevt renoveringen som negativ, och att detta hade ett samband med försvagad platsanknytning och försämrad psykisk hälsa,säger Viktor Mauritz.
Platsanknytning är ett psykologiskt begrepp som är förknippat med ens känsla av trygghet, identitet och grupptillhörighet.
Studien visar att det fanns stora skillnader mellan deltagargrupperna rent sociodemografiskt: de nya hyresgästerna är yngre, har högre inkomst och utbildningsgrad, och fler har svenska som modersmål - men även när dessa variabler är justerade ser man skillnader i det psykiska välmåendet. Och Viktor Mauritz misstänker att de som mår allra sämst av renoveringarna är de som inte ens går att fråga.
– En viktig poäng är att man har goda skäl att tro att de som påverkats allra starkast av renoveringen är de som inte finns med i studien, eftersom de inte kan bo kvar i området längre. Men det blir en fråga för framtida forskning.
Viktor Mauritz hoppas att studien kan utgöra en del i något som kan bli en tankeställare för beslutsfattare vid framtida renoveringar.
– Det här är en liten studie, men det indikerar ändå att människor påverkas psykiskt av detta, och det är en påverkan som jag tycker är värd att ta på allvar för de som fattar beslut på politisk nivå. Både för utformningen av det juridiska ramverket för hur renoveringsprojekten ska genomgöras, men också för hyresvärdarna och hyresgästernas representanter.