Det visar forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet i en ny studie, som publiceras i facktidskriften Journal of Internal Medicine.
– Våra resultat talar för att allvarlig psykisk sjukdom bör betraktas som en särskild försvårande riskfaktor hos patienter med hjärtinfarkt, säger psykiatrikern och forskaren Robert Bodén vid Akademiska sjukhusets psykiatriska klinik och Uppsala universitet.
Studien bygger på uppgifter från det nationella hjärtinfarktregistret Swedeheart om nära 210 000 patienter som vårdats på någon hjärtintensivavdelning för hjärtinfarkt. 984 av hjärtinfarktpatienterna hade endera av de allvarliga psykiska sjukdomarna schizofreni eller bipolär sjukdom.
Av alla patienterna i studien avled 10 procent inom en månad och 18 procent inom ett år efter hjärtinfarkten. För patienterna med de psykiska sjukdomarna var dödligheten både på kort och på ett års sikt dubbelt så hög.
Det är känt att flera riskfaktorer för att insjukna och dö i hjärtinfarkt – till exempel rökning, höga blodfetter och fetma – är vanligare bland personer med allvarliga psykiska sjukdomar än bland allmänheten i stort. Men även när forskarna i sin analys tog hänsyn till sådana riskfaktorer fann de att det måste finnas andra, okända skäl till den sämre prognosen för patienterna med psykisk sjukdom.
Kan förklaringen till den dåliga prognos för psykiskt sjuka personer efter hjärtinfarkt vara att de får sämre vård än andra infarktpatienter?
– Nej, i vart fall inte om de vårdas på en hjärtintensivavdelning. Akut ballongvidgning av kranskärlen var till exempel lika vanligt bland dem med psykisk sjukdom som bland andra infarktpatienter. De fick inte heller någon annorlunda medicinering för att förebygga återfall, säger Robert Bodén.
En misstanke, som forskarna hoppas kunna undersöka närmare i fortsatta studier, är om användningen av antipsykotiska mediciner kan ha bidragit till den försämrade prognosen.
– Antipsykotiska mediciner har inte bara effekt i hjärnan, utan kan också påverka bland annat hjärtrytmen. Men det är också känt att allvarlig psykisk sjukdom i sig kan påverka hjärtats funktion. Kanske är det så att patienter med allvarlig psykisk sjukdom skulle behöva få en delvis annorlunda, mer intensiv uppföljning och behandling än andra hjärtinfarktpatienter, säger Robert Bodén.