Sämre lungfunktion hos stadsbor
De som bor intill de mest trafikerade gatorna i centrala Uppsala utsätts för mer kvävedioxid, har sämre lungunktion och besväras oftare av luftvägsinfektioner än de som bor i mindre trafikerade områden i centrum.
— Det är tydligt att luftvägsbesvär till följd av biltrafiken inte enbart är ett internationellt storstadsproblem utan finns även i förhållandevis små städer som Uppsala, säger Dan Norbäck, forskare vid enheten för arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset.
Han är en av de ansvariga för undersökningen som omfattar 133 vuxna kvinnor och män bosatta i centrala Uppsala.
Ungefär hälften bodde på första eller andra våningen i en lägenhet vid någon av de mest trafikerade gatorna. Resten bodde i lägenheter belägna minst 100 meter från någon huvudgata.
Under en vecka gjordes mätningar av halten kvävedioxid i luften på gatusidan utanför deras lägenheter. De genomgick också en medicinsk undersökning i hemmet. Vid den gjordes bland annat ett utblåsningstest som mäter lungfunktionen.
Som väntat visade mätningarna att halten kvävedioxid var betydligt högre i luften utanför lägenheterna vid de mest trafikerade gatorna än i områdena med mindre biltrafik.
— Men vi såg också ett klart samband mellan å ena sidan sådana förhöjda halter av kvävedioxid i utomhusluften, å andra sidan nedsatt lungfunktion, luftvägsinfektioner och sömnbesvär, säger Dan Norbäck.
De som bodde i områden med förhöjda halter kvävedioxid i utomhusluften hade i genomsnitt mellan sex och nio procent sämre lungfunktion än de som bodde i områden med lägre halter av denna luftförorening.
Mer än hälften av de boende i områden med höga halter, men "bara" en tredjedel av dem med låga halter kvävedioxid utanför bostaden hade haft en eller flera luftvägsinfektioner under det senaste året.
Drygt en tredjedel av dem som hade höga halter kvävedioxid utanför lägenheten besvärades av upprepade uppvaknanden och svårigheter att somna om. Det innebär att sådana sömnbesvär förekom dubbelt så ofta bland dem som i gruppen med låga halter kvävedioxid utanför lägenheten.
Men kan man verkligen vara säker på att det är trafiken som är orsak till att de boende har sämre lungfunktion och oftare drabbas av luftvägsinfektioner?
— Tämligen säker eftersom sambanden kvarstår även efter att vi tagit hänsyn till deltagarnas ålder, rökvanor och andra faktorer som också kan påverka lungfunktionen och infektionsbenägenheten, säger Dan Norbäck.
Han påpekar dock att det inte behöver vara just kvävedioxiden i bilavgaserna som orsakar besvären.
— De negativa hälsoeffekterna kan orsakas av partiklar eller andra ämnen, men kväveoxid är en bra indikator på avgaser från motorfordon, säger Dan Norbäck.
Vad kan man göra för att minska risken för att de som bor vid högtrafikerade gator ska få försämrad lungfunktion och andra luftvägsbesvär?
— Bostadens utformning är väsentlig. Äldre byggnader är otätare och därför mer utsatta. I befintlig bebyggelse kan man sätta in treglasfönster. Har man mekanisk ventilation ska luften tas ut vid taket, så långt från gatan som möjligt. Bygger man ny bostäder ska de gärna ligga minst 25 meter från gator med höga trafikflöden, säger Dan Norbäck.
De högtrafikerade Uppsalagator som varit med i studien är delar av Kungsgatan, Nedre Slottsgatan och Östra Ågatan söder om Islandsbron. De högsta kvävedioxidhalterna mättes upp vid Östra Ågatan söder om Islandsbron.
Så jobbar vi med nyheter