I familjer med ekonomiskt bistånd löper barnen 130 procent större risk att dö under barndomen och 186 procent större risk att bli inskrivna på sjukhus på grund av psykisk ohälsa. Det visar rapporten "Hellre rik och frisk. Om familjebakgrund och barns hälsa". Eva Mörk, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, som har varit med och tagit fram rapporten slås av att sambandet mellan ekonomiska resurser och psykisk hälsa är så pass tydligt om man ser till hela hela inkomstfördelningen.
– Det är inte bara så att barnen från de allra fattigaste hemmen i större utsträckning mår dåligt, utan i stort följer förekomsten av psykisk ohälsa inkomstkurvan.
Rapporten har undersökt levnadsstandardens samband med mortalitet, sjukhusinskrivningar och medicinförskrivningar hos svenska barn under perioden 1990- 2009. Den visar även att barn som varit inskrivna på sjukhus för psykisk ohälsa ligger 45 meritpoäng lägre än genomsnittet när man ser till skolresultat.
– Skillnaden är större än förväntat. Det är uppenbart att föräldrarnas ekonomiska status och det psykiska måendet i barndomen kan påverka hela livet, säger Eva Mörk.
Något annat som står klart är att den psykiska hälsan bland barn har försämrats de senaste 20 åren. Att fler söker psykiatrisk hjälp kan i viss mån bero med att det blivit mindre tabubelagt, men enligt Eva Mörk är det inte enda förklaringen.
– Mycket tyder på att det verkligen är fler unga som mår dåligt i dag. Till exempel har självmorden minskat hos befolkningen i stort, men inte hos minderåriga.
Att samhället behöver bli bättre på att fånga upp utsatta barn i tid, är en slutsats man kan dra av rapporten. Eva Mörk vill lyfta fram att det även i ett land som Sverige, med god mödra- barn- och skolhälsovård, finns stor social ojämlikhet gällande barns hälsa. Hon menar att vi måste stärka fokus på barnen i hushåll som får ekonomiskt bistånd och att generella insatser måste bli mer inriktade på dem som har det svårast. Skolhälsovården har en viktig del i att se barns behov.
– Samhället kan spara pengar genom tidigare insatser. Vill man ha social rörlighet måste de här siffrorna tas på allvar.
Staffan Lundqvist, biträdande verksamhetschef på BUP i Uppsala, förvånas inte av rapporten. Dålig ekonomi kan leda till utanförskap, oro och stress- som i sin tur på sikt skapar en ohälsosam miljö för både barn och föräldrar, menar han.
– När föräldrarna inte har råd med det ena eller det andra känner många barn att de är en belastning. Dessutom kan det bidra till utanförskap att inte kunna delta i olika aktiviteter på grund av ekonomiska hinder.
En orolig hemmiljö kan förstärka svårigheter som under andra förutsättningar inte hade behövt bli så framträdande.
– Alla barns mående handlar om hur omgivningen bemöter dem. Överaktivitet som inte klassas som ADHD kan bli ett större problem om föräldrarna mår dåligt och har svårt att kompensera för de bekymmer som finns.
Dock vill Staffan Lundqvist påpeka att allt inte handlar om pengar.
– Jag ser dagligen exempel på föräldrar som gör fantastiska insatser trots små ekonomiska resurser. Man ska inte underskatta förmågan att kompensera.