Sämre förkunskaper i språk märks på Uppsala universitet
Kristina Blomqvist, är ämnessamordnare för grundutbildningen i tyska på Uppsala universitet. Hon har undervisat sedan 1978 och stämmer in i att studenternas förkunskaper har blivit klart sämre. Samtidigt vill hon nyansera den bilden.
Numera kommer alla med behörighet in, vilket ger en bred spridning vad gäller kunskaper i språket. Vidare kan man enligt Kristina Blomqvist inte längre förutsätta vilka kunskaper studenterna har i ämnen som historia eller hur deras läsvana ser ut. Systematiska grammatiska kunskaper saknas för det mesta.
— Den gamla pluggskolan finns ju inte längre. I dag kan studenterna i stället olika saker, de är vana vid att skaffa sig kunskaper på egen hand, säger Kristina Blomqvist.
Sämre skrivvana
Men med detta vill hon inte säga att studenterna för den skull har blivit sämre, bara att inlärningssituationen ändrats.
— Universitetet måste givetvis anpassa sig, men det betyder inte att vi sänker kraven. Vi upplever att i slutänden når vi fortfarande lika långt ungefär.
Peter Brandt, studievägledare på engelskainstitutionen undervisar på universitetet sedan tjugo år tillbaka. Han ser inte att det skett några dramatiska förändringar vad gäller studenternas förkunskaper men att det stora flertalet överlag har blivit sämre.
— Vad gäller ordkunskap ser jag ingen skillnad, men när det gäller förkunskaper i grammatik, litteratur och allmän kännedom om historia och samhällskunskap märker vi att det haltar, säger Peter Brandt.
Generellt har studenterna numera en sämre skrivvana på svenska och då blir det givetvis svårare att skriva på ett främmande språk.
— Det här tyder på brister i skolan, inte på sämre studenter, säger Peter Brandt.
För att möta upp studenterna införde engelskainstitutionen för tre-fyra år sedan en uppföljningstimme efter varje föreläsning då tillfälle ges att ställa frågor.
Så jobbar vi med nyheter