Samordnare kritiserar vårdköer
Långa vårdköer ger status och pengar till verksamheten. Men köerna är många gånger luftslott. Det finns landsting där var fjärde invånare står på en väntelista.
För att vårdgarantin ska fungera krävs förändringar för hur vården planeras och bedrivs i landstingen. Förändringsarbetet är koncentrerat till flera områden. Det handlar bland annat om insatser för att korta köer, förkorta väntetider, utveckla gemensamma medicinska indikationer och förbättra remisshanteringen.
Studier inom sjukvården har visat att cirka 30 procent av patienterna på väntelistorna av olika skäl inte längre är i behov av vård. Det är inte ovanligt att patienter sätts upp på en väntelista "för säkerhets skull". Inom sjukvården är det dessutom känt
att långa väntelistor ger status och mer pengar till verksamheten.
—Det är en sjukvårdskultur vi haft i decennier i det här landet, säger Johan Calltorp.
Var tionde avliden
Han berättar om kirurgkliniken där en fjärdedel av patienterna i kön kunde avskrivas från väntelistan: de hade redan blivit opererade eller var inte intresserade av en operation. På en annan väntelista hade var tionde patient avlidit i andra sjukdomar.
De medicinska indikationerna, bedömningsgrunderna, som avgör när en patient ska behandlas, skiljer sig åt både inom och mellan landstingen. Med hjälp av företrädare för olika specialiteter pågår ett arbete för att införa likvärdiga bedömningsgrunder. Syftet är att skapa samordningsvinster, bättre effektivitet, kortare väntetider och större rättvisa.
För tidig starroperation
>Johan Calltorp tar starroperationer som exempel där omkring 10 000 operationer utförs varje år helt i onödan.
—De görs för tidigt och till ingen nytta för patienterna. Vi behöver inte mer operationskapacitet, däremot en omfördelning av patienterna.
Vårdgarantins flaskhals är främst ett antal diagnoser inom ortopedin. Här finns kapacitetsproblem inom många landsting och enligt Johan Calltorp kommer det att ta tid innan vårdgarantin klaras på området. Han räknar därför med att privata vårdgivare kommer att få en stor betydelse för att minska köerna.
Landstingen och regionerna har kommit olika långt när det gäller förberedelserna för att klara vårdgarantin.
—De flesta har tagit krafttag, men Uppsala och Södermanland har nog kommit längst, säger Johan Calltorp.
BAKGRUND
Ny utvidgad vårdgaranti införs
Staten och landstingen har kommit överens om att införa en ny utvidgad vårdgaranti från första november i år. Vårdgarantin omfattar all behandling inom den planerade vården.
Sedan tidigare gäller att primärvården ska erbjuda kontakt samma dag och ett läkarbesök inom sju dagar. Efter mottagen remiss inom den specialiserade vården ska ett besök erbjudas inom 90 dagar.
Om hemlandstinget inte kan erbjuda vård inom 90 dagar ska patienten erbjudas vård hos en annan vårdgivare.
Den akuta vården berörs inte av vårdgarantin. Den vård som av medicinska skäl inte kan planeras utförs så snart som möjligt och efter samma prioriteringar som tidigare. Akutsjukvården utgör 80 procent av den totala sjukvårdsvolymen i Sverige.
Det är inom den planerade vården som det på en del områden finns problem med dålig tillgänglighet. De viktigaste områdena med tillgänglighetsproblem är ortopedi, ögonkirurgi, kirurgi, urologi, hörselvård, gynekologi och reumatologi.
Källa: Sveriges kommuner och landsting.
Så jobbar vi med nyheter