Sammanslagning kan rädda gymnasier

Antalet unga i åldern 16-18 år beräknas minska i Uppsala kommun med nära 1 400 de kommande fem åren. För gymnasieskolan innebär det en dränering av elevkullarna. Samtidigt har de kommunala gymnasieskolorna tappat över 20 procent av sina elever till olika friskolor. Ett gymnasium, Linnéskolan, har lagts ned men temporärt tagits i bruk för komvuxklasser. Fortsätter trenden så kan fler stå på tur de kommande åren.
- Vi måste ta ett vägledande beslut för gymnasieskolans lokaler under året. Det blir en stor utmaning utan att behöva lägga ned fler skolor, säger Mohamad Hassan (FP) ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

Förra året bromsades tappet till friskolorna och Mohamad Hassan hoppas att den trenden ska hålla i sig. Just nu väljer en ny kull nior till gymnasiet.
- I februari får vi en prognos på det. Jag tror att de kommunala skolorna står sig i konkurrensen. De håller hög kvalitet, säger han.
Vilka skolor som kan drabbas om elevflykten tilltar igen vill ingen sia om i dag. Fyra av kommunens elva gymnasieskolor är nyrenoverade eller håller på att rustas, att de skulle offras framstår som osannolikt. Katedralskolan står inför ett beslut om upprustning. Jälla och Bolandsgymnasiet är orenoverade. Tre skolor finns i fungerande hyreslokaler. Fastighetskontorets direktiv är att i första hand säkra de egna lokalerna. Följs det så innebär det att kommunen första lägger ner de skolor som förhyrs. Men så enkelt är det inte.
- Man lämnar inte en skola till vilket pris som helst. Vi måste planera på 5-10 års sikt, vara flexibla och ha en helhetssyn, säger Mohamad Hassan.

Han hoppas i stället kunna krympa, slå ihop och söka samarbeten med andra kommuner. Att lägga ned någon av de orenoverade skolorna tror han inte på.
- Jälla är i stort behov av upprustning och det måste vi ta ställning till snart. Skolan har lantbruksutbildning och regional betydelse. Kanske kan vi flytta närliggande utbildningar som plåtslagare och maskinförare dit, säger Mohamad Hassan.
Parallellt vill han ta upp en diskussion med länets övriga kommuner om gemensamma satsningar på program som fordon och bygg. Som det är i dag har fyra kommuner samma utbildning och flera "blöder" ekonomiskt.
- Kan vi koncentrera dem på ett eller två ställen så tjänar alla på det. Kanske kan vi slå samman Jälla och Boland och bygga en helt ny skola. Det här är frågor vi måste diskutera, säger Mohamad Hassan.

Med det nya ersättningssystemet så kommer dock alla skolor att få dra sitt strå till stacken. De som får färre elever tvingas själva hitta förslag för att minska sina lokaler och därmed kostnaderna.
Oppositionen säger blankt nej till skolnedläggningar och anser att kommunen måste försöka överleva den nedgång i som stundar.
- Det vikande elevunderlaget är bara tillfälligt. Efter 2015 börjar barnkullarna öka igen så lokalerna kommer att behövas. Hela diskussionen om att lägga ned skolor bygger på ett antagande om att friskolorna skulle ta 30 procent av eleverna.

Så har det ju inte blivit, säger Ulrik Wärnsberg (S).
Han anser i stället att nyrenoverade skolor ska få budgetmedel för att klara sina hyreskostnader. Tomma lokaler får fyllas med kompletterande verksamhet.

Sammanslagning kan rädda gymnasier

Hotet om nedläggning av kommunala gymnasieskolor i Uppsala kan vara avvärjt. Flykten till friskolorna avstannade under 2009 och trenden väntas hålla i sig. Minskande elevkullar kräver dock nya beslut om skolornas framtid.