Det visar forskare vid Uppsala universitet, Örebro universitet och Karolinska institutet i en studie som publiceras i medicintidskriften International Journal of Cardiology.
– Det viktigaste budskapet utifrån våra resultat är att patienter som har haft en akut hjärtinfarkt trots att de inte har förträngda kranskärl bör få lika aggressiv behandling av riskfaktorer för att motverka återinsjuknande och död som den stora majoriteten av hjärtinfaktpatienter. Så är inte fallet i dag, säger professor Bertil Lindahl vid Uppsala kliniska forskningscentrum, UCR.
Studien bygger på uppgifter om drygt 9 000 kvinnor och män som haft och överlevt en akut hjärtinfarkt, men som inte haft några onormala förändringar i kranskärlen när de undersöktes med kranskärlsröntgen efter ankomsten till sjukhuset. Till skillnad från de flesta hjärtinfarktpatienter, som brukar ha kraftiga förträngningar i dessa blodkärl, genomgick de därför inte heller något ingrepp med så kallad ballongvidgning av kranskärlen i samband med infarkten.
Under de drygt fyra år som forskarna har följt upp patienterna efter deras otypiska hjärtinfarkt dog nästan var fjärde patient eller insjuknade i, men överlevde, en ny hjärtinfarkt, stroke eller hjärtsvikt.
När forskarna närmare analyserade vilka som hade dött eller drabbats av ny allvarlig hjärt-kärlsjuklighet fann de att bland annat rökning, högt blodtryck, diabetes och högre halter av inflammationsämnet CRP i blodet var betydligt vanligare bland dem än bland övriga tre fjärdedelar av patienterna som inte haft något återfall i hjärt-kärlsjuklighet.
– Även hos majoriteten av hjärtinfarktpatienter hör rökning, högt blodtryck och diabetes till de viktigaste riskfaktorerna för återfall och död. Ocks¨å flera andra riskfaktorer för åtarfall hos vanliga hjärtinfarktpatienter fanns vid atypisk hjärtinfarkt utan förträngningar i kranskärlen, säger Beril Lindahl.
Ett resultat stack dock ut som annorlunda vad som vanligtvis rapporterats i studier om riskfaktorer för återfall vid hjärtinfarkt – kolesterolvärdena. Hos patienterna som haft hjärtinfarkt utan att ha förträngda kranskärl var inte höga utan låga kolesterolvärden vid tidpunkten för infarkten vanligare ibland dem som drabbades av återfall under uppföljningen.
Resultatet verkar inte bara gå stick i stäv mot den den gängse synen på höga kolesterolvärden som riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom, utan också mot ett tidigare fynd från samma patientgrupp som visat att risken för återfall och död var sänkt för dem som behandlades med kolesterolsänkande mediciner.
När forskarna närmare undersökte detta oväntade samband fann de att kopplingen mellan lägre kolesterolvärden och högre risk att återinsjukna och dö under uppföljningen bara gällde för patienter som inte medicinerade med kolesterolsänkande så kallade statiner före hjärtinfarkten, men som fick recept på sådana mediciner när de lämnade sjukhuset.
– En trolig förklaring till den till synes paradoxala kopplingen mellan lägre kolesterolvärden och högre risk för att återinsjukna skulle därför kunna vara att patienter som hade låga kolesterolvärden vid insjuknandet i sin första hjärtinfarkt hade mindre nytta av att få kolesterolsänkande statiner än patienter som hade höga kolesterolvärden när de gjorde det. Resultaten ska därför inte tolkas som att dessa patienter inte ska behandlas med statiner, säger Bertil Lindahl.
Fotnot: Hela studien i Journal of Cardiology kan läsas här